Rädda barnen: Ett fruktansvärt svek
Uppdaterad 2022-02-09 | Publicerad 2022-02-08
Pappan kunde förgripa sig på sina barn trots åratal av kraftiga larm.
Efter Aftonbladets granskning riktar Rädda barnen stark kritik och menar att myndigheterna borde ha agerat redan för tio år sedan.
– Det finns inget större misslyckande när det handlar om att skydda barn. De får information men agerar inte, säger Erik Ulnes, socionom.
I granskningen ”Sveket mot barnen” har Aftonbladet visat omfattningen av samhällets misslyckande när en pappa i minst 15 år kunde begå övergrepp mot sina barn.
Det handlar om en socialtjänst som redan för tio år sedan slog fast att syskonen for illa och att de utsattes för allvarligt våld men som – trots åratal av upprepade larm – aldrig aktualiserade ett omhändertagande av barnen.
Rättsväsendet har också funnits närvarande runt familjen. 2011 kom en anmälan om barnpornografibrott och sexuella övergrepp som aldrig utreddes. 2016 och 2019 berättade två av syskonen om omfattande våld, men utredningarna lades ned efter bara några förhör.
”Ett allvarligt misslyckande”
Barnrättsorganisationen Rädda barnen reagerar starkt på Aftonbladets granskning.
– Det har varit så många anmälningar till socialtjänsten och så många utredningar. Ändå har man inte agerat för att skydda barnen. Trots att man tidigt i utredningarna konstaterar att barnen far allvarligt illa och känner en stark oro har det fått pågå i så många år. Det är fruktansvärt och ett allvarligt misslyckande, säger Erik Ulnes, socionom på Rädda barnen.
Som granskningen visar kunde pappan under många år kontrollera vad barnen skulle säga till myndigheterna. Samtidigt hade vuxenvärlden uppfattat varningssignaler om att barnen styrdes och inte gav uttryck för sin verkliga vilja när de sa att de ville bo hos sin pappa.
– Det blir ett fruktansvärt stort svek av vuxenvärlden när man inte agerar på vad barnen sagt i polisutredningarna eller på den starka oron som uppstår baserat på vad barnen visar. Som när skolan reagerade på en bruten arm eller att ett barn förändrade sitt beteende. Det handlar inte bara om vad barn säger, utan även vad de visar.
”Har inte agerat”
Enligt Erik Ulnes borde socialtjänsten ha agerat redan för tio år sedan, då socialtjänsten bedömde att det var ”uppenbart” att barnen for illa och att de utsattes för våld.
– Redan när man är orolig att barnen far allvarligt illa och utsätts för våld, behöver socialtjänsten säkerställa barnens skydd – antingen genom frivilliga insatser och om inte det går behöver de överväga tvångsåtgärder, för att skydda barnen från fortsatt våld och övergrepp. Det är en sak huruvida man kan gå vidare med en brottsutredning eller väcka åtal. Men här handlar det också om barns rätt till skydd. Här har socialtjänsten i en utredning konstaterat att barn far allvarligt illa men man har inte agerat för att skydda barnen, säger han.
