Nationell stödlinje ska hjälpa våldsutsatta män

Jämställdhetsministern: ”Destruktiva normer”

Publicerad 2021-10-29

Att som man bli slagen av sin partner är för många otroligt skamfyllt – och hjälp är svår att hitta.

Nu ska den första nationella stödtelefonen som är särskilt riktade till män och ickebinära starta.

– Man ska kunna söka hjälp och bli tagen på allvar, säger Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister (MP).

Mäns våld mot kvinnor, våld som ofta även drabbar de gemensamma barnen, är ett stort samhällsproblem och en fråga som regeringen pekat ut som en av sina viktigaste.

Men även män och ickebinära utsätts för relationsvåld. I vilken utsträckning är svårt att säga, mörkertalet tros vara stort.

När Aftonbladet nyligen skrev om tre män som alla utsatts för fysiskt och psykiskt våld av sina partners berättade de om hur svårt det är att bli trodd och hur svårt det är att våga erkänna – att man då inte ses som en riktig man.

– Jag kände mig så otroligt ensam. Jag visste inte att det fanns andra som jag, berättade Mats som lämnade en våldsam relation efter 25 år.

Just nu finns ingen nationell stödlinje för våldsutsatta män och ickebinära. Det finns ett antal frivilliga tjänster och kommunalt drivna sådana – men nu har regeringen beslutat att starta en pilotverksamhet för den första nationella stödtelefonen som riktar sig till män och ickebinära.

”Destruktiva mansnormer”

Regeringen har gett uppdraget till Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och det ska slutredovisas senast i mars 2024.

– Det är viktigt med en tydlig stödlinje, en lättillgänglig väg för rådgivning och stöd, säger Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister (MP).

I planeringen och genomförandet av uppdraget ska Uppsala universitet inhämta synpunkter och kunskap från Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och verksamheter som i dag driver stödtelefoner eller annan liknande verksamhet riktad till män eller icke-binära personer och personer med transerfarenhet.

– Våld i nära relation tar sig väldigt många uttryck. Vi har ett stort problem med destruktiva mansnormer. Dels gör de normerna att kvinnor och barn råkar ut för våld, men samma mansnormer gör det även svårare för män som utsätts att söka hjälp, säger Märta Stenevi.

”Som att öppna en dammlucka”

I mars startade Relationsvåldscentrum Sydväst i Skärholmen för första gången samtalsgrupper för våldsutsatta män. Sedan tidigare fanns det grupper för män som slår och för kvinnor som blir slagna.

Men man hade börjat ana att det kanske fanns ett behov även för utsatta män.

Det var som att öppna en dammlucka har behandlarna Linda Lundmark och Pernilla Hurd tidigare berättat för Aftonbladet.

– Våldsutsatta män är en osynlig grupp och mörkertalet är stort. Det har under arbetets gång blivit oerhört tydligt för oss hur hårt drabbade de här männen är. Våld drabbar oavsett kön, könstillhörighet, ålder och sexuell läggning .

Märta Stenevi poängterar att det motsatta, mäns våld mot kvinnor, fortfarande är det som drabbar flest och som i snitt leder till att i snitt 15 kvinnor per år mördas.

– Men det är oerhört viktigt med en nationell stödlinje för att fånga upp offren. Målsättningen med allt våldsförebyggande arbete är ju att ingen ska bli utsatt – oavsett kön.

När Aftonbladet intervjuade Mats, Alexander och Daniel var de alla eniga om att samhället måste bli bättre på att prata om att våldet även kan drabba män.

– Kan det att jag berättar min historia förhindra att en endaste person slipper det helvete jag haft så är det värt det, sa Daniel då.

LÄS VIDARE