Aysen, 45, såg sitt namn på läckt Natolista i turkiska medier
Publicerad 2022-05-26
När Aysen var 17 år gammal blev hon torterad i turkiskt fängelse.
I fredags, efter 14 år som svensk medborgare, såg hon sitt namn i turkiska medier – omskriven som en av dem Erdogan vill att Sverige ska lämna ut.
– Släpp mig nu, det räcker nu. Jag satt i fängelse fem år, det räcker. Låt mig bara vara, säger hon.
33 namngivna personer som fått politisk asyl i Sverige eller Finland. Det uppges vara konkreta orsaken till att Turkiet inte låter Sverige gå med i Nato.
Landets president Recep Tayyip Erdogan har sagt att han tycker Sverige måste ”sluta tillåta PKK-individer att existera”.
För några dagar sedan fick gymnasieläraren Aysen, 45, höra att listan läckt i turkiska medier. Hon blev nyfiken på vilka som nämndes på den.
– Jag tänkte – vilka stackare finns på den där listan? Så såg jag mitt namn, och mitt hjärta stannade en stund. Sedan skrattade jag, men det växlade snabbt till oro. Jag fick feber och började skaka. Det finns ingen vinst att ta mig?
Torterades i fängelse
När Aysen var 17 år gammal bodde hon i turkiska Kurdistan och var aktiv inom Turkiets kommunistiska parti.
– Jag intresserade mig för politik och ville göra världen bättre, det har jag gjort i hela mitt liv.
En vinter var hon uppe i bergen där Turkiet stred mot kurdiska organisationer i decennier för att få vad hon kallar en politisk utbildning, vilket gjordes i samarbete med den terrorstämplade organisationen PKK. Men där var stridigheter, vilket inte var någonting för henne, och hon lämnade snabbt.
När hon kom tillbaka greps hon av turkisk polis. Tortyren började direkt.
– Det värsta var inte att bli slagen, smärta försvinner. Det var förnedringarna som satte sig. Man glömmer bort att man är en människa. Jag satt i en cell och hörde någon skrika, det var hemskt, ibland hör jag det fortfarande.
Aysen uppger att hon dömdes till fängelsestraff på livstid för att ha ”försökt att omstörta den konstitutionella ordningen med våld – i syfte att upprätta marxistisk ordning”.
År 2002, efter fem år i fängelse, frigavs hon för att invänta en ny rättegång. Då tog hon chansen och flydde till Sverige. Väl i Stockholm sökte hon bostad och såg att en man hyrde ut ett rum i sin lägenhet.
Sedan dess har hon inte flyttat ut – han blev hennes käresta i stället för hyresvärd.
Efterlystes av Interpol
Aysen fick uppehållstillstånd som skyddsbehövande 2002 och svenskt medborgarskap 2008. Sju år senare skulle hon resa till Georgien för att möta en vän. Då stoppades hon i passkontrollen. Turkiet hade gjort en Interpol-efterlysning på henne.
Tre månader satt hon fängslad – sedan togs ett beslut om att hon inte fick lämna landet.
– Jag blev galen. Jag sa till dem: snälla bestäm nu – deportera mig till Turkiet eller deportera mig till Sverige.
Till slut gick hon över bergen och tog sig tillbaka till Sverige på egen hand.
– Det var en hemsk tid. Min dotter var bara 10 år gammal. Jag klarade mig ekonomiskt, men att inte få träffas var en jättejobbig situation.
Sedan dess har hon inte lämnat Sverige. Rädslan för att utsätta sig själv och sin familj för samma sak igen är för stor.
– Men det gör ingenting, Sverige är ett vackert land. Jag är som vem som helst, jag har fredagsmys, jag går till jobbet. Jag går och lägger mig på kvällen och går upp på morgonen.
Nu arbetar hon som lärare i Haninge kommun. Livet rullar på bra. Så kom det här och vände upp och ner på allt.
Nu vill hon ha konkreta svar från myndigheter och politiker på vad som händer om man står på Turkiets lista.
– Tänker ni skydda oss? Tänker ni deportera oss? De kan väl bara berätta – har de fått den här listan och vad tänker de göra?
Amnesty: Går inte – punkt slut
Det går inte att utvisa eller utlämna en svensk medborgare.
– Nej. Punkt. Det går inte. Som lagen ser ut och som praxis är så går det inte att utvisa sina medborgare till ett annat land, säger Madelaine Seidlitz, folkrättsjurist på Amnesty.
Flera personer har hört av sig till Aftonbladet, oroliga för att de antingen sett sig själva eller familj och släktingar på listan.
– Det är många krav som ska uppfyllas för att en åklagare ens ska kunna öppna en utredning. Lag om utlämning för brott förbjuder också utlämning för politiska brott eller om personen skulle riskera att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter, som exempelvis tortyr.
Aftonbladet har sökt den turkiska ambassaden som säger att man inte kommenterar enskilda utlämnanden.
Angelica Vallgren, pressekreterare hos justitieminister Morgan Johansson, svarar att både Sverige och Turkiet inom ramen för det rättsliga samarbetet har begärt eftersökta personer utlämnade.
Hon säger också att de utlämningsärenden som är pågående är omgärdade med sekretess, och därför kan inte regeringen kommentera dem.
”Kan inte någon säga något?”
Katten Texas smyger omkring lägenhet i familjens lägenhet mitt i centrala Stockholm. Aysen och hennes man flyttade hit med sin tonårsdotter för några år sedan, och här trivs de bra.
– Mitt namn passar inte ens in på den där listan! Jag känner ingen i Turkiet längre, de jag kände när jag var 17 år är antingen döda eller sitter i fängelse. Kanske är Erdogan kär i mig, och det är därför han så gärna vill ha tillbaka mig, säger hon skämtsamt.
De senaste dagarna har varit jobbiga för hela familjen. Minnena från när Aysen var fast i Georgien har väckts till liv, känslor som är tunga att bära.
– Jag är inte orolig så. Men jag blev väldigt trött när jag fick höra det här. Vi har kämpat så mycket, säger Aysens man.
Är ni oroliga för att Turkiets begäran om utlämnande skulle kunna bli verklighet?
– Det skulle kännas väldigt mycket bättre om någon sa någonting högt, säger han.
– Ja, verkligen. Jag önskar bara att någon skulle säga: ingenting kommer att hända, säger Aysen.
