Lottning kan avgöra pensionshöjning

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT

Owe Nilsson/TT

Publicerad 2022-06-15

Riksdagen röstade nej till vårändringsbudgeten.

Regeringen ska nu lägga fram ett nytt budgetförslag med höjda pensioner.

Lottning kan komma att krävas för att det ska gå igenom riksdagen.

Högeroppositionen hade i finansutskottet fått igenom flera förändringar i regeringens vårändringsbudget.

S, MP, C och V röstade dock ned utskottets betänkande i riksdagens kammare med 149 mot 148 röster.

Omröstningen var unik eftersom regeringspartiet Socialdemokraterna inte heller yrkade på regeringens förslag.

Därmed antogs inget av budgetalternativen.

Nu siktar regeringen i stället på att lägga fram en extra ändringsbudget på fredag. Det blir, enligt finansminister Mikael Damberg (S), i praktiken en justerad vårändringsbudget.

Beslut nästa vecka

Den kommer att innehålla de rödgrönas senaste förslag om höjda pensioner. Förslaget innebär framför allt en tusenlapp mer före skatt för de med enbart garantipension.

Hinner regeringen bli klar med den extra ändringsbudgeten till fredag kan riksdagens finansutskott ta ställning till den redan på måndag. Därefter skulle riksdagen kunna fatta beslut nästa onsdag.

Höjningen av garantipensionen är tänkt att gälla från augusti. Damberg kan dock inte lova att den första utbetalningen kommer att ske då. Den kan komma att behöva betalas ut retroaktivt.

– Om myndigheten hinner klara utbetalningen i augusti eller om det blir i september eller värsta fall oktober, det kan jag inte lova nu, säger Damberg.

Lotten avgör?

Det är dock inte helt säkert att det finns en riksdagsmajoritet för regeringens kommande förslag i nästa vecka. Det stöds av S, V, MP och C. Men även den partilöse före detta vänsterpartisten Amineh Kakabaveh måste rösta för den.

Hon ställer nu krav för att rösta med regeringen och de rödgröna. Kakabaveh vill att regeringen lovar att inte tillåta vapenexport till Turkiet och att mer pengar satsas i kampen mot hedersvåld.

Lägger hon ned sin röst kan det bli lottning om högeroppositionen har ett gemensamt motförslag.

Att S, V, MP och C i dagens omröstning valde att inte yrka på regeringens budgetförslag beror på att man vill bereda väg för deras senaste förslag för att höja pensionerna.

För sent

Det nya förslaget kom i måndags och var en kompromiss för att inte bara V och MP, utan även C skulle rösta för det.

Men högeroppositionen som har majoritet i finansutskottet stoppade förslaget på formella grunder.

Därför kunde riksdagen på onsdagen bara ta ställning till regeringens ursprungsförslag om ett garantitillägg och högeroppositionens alternativa förslag på förstärkningar av pensionärernas ekonomi.

C gillar dock inte förslaget på ett garantitillägg, vilket innebär att högeroppositionens förslag skulle ha vunnit om S yrkat på garantitillägget.

Finansminister Mikael Damberg (S) och finansutskottets ordförande Åsa Westlund (S) höll tidigare i dag pressträff inför budgetdebatten i riksdagen.

Alla vill stärka

Både de rödgröna och högeroppositionen vill stärka pensionärernas ekonomi, men på olika sätt.

De rödgröna vill höja garantipensionen mer för de sämst ställda pensionärerna än högeroppositionen – med en tusenlapp i stället för 600 kronor före skatt.

Regeringens förslag är tänkt att träda i kraft i augusti, medan högeroppositionens ska gälla från oktober.

Men högeroppositionens förslag innehåller även andra delar för att stärka pensionärers ekonomi, det gäller framför allt en skattesänkning från årsskiftet.

Elisabeth Svantesson.

Två förslag

Moderaterna vill att fler ska omfattas av ekonomiska förstärkningar än i regeringens förslag. Särskilt de som har jobbat hårt, men ändå bara får lite mer än garantipensionen.

– Vi har inte övergivit arbetslinjen och tanken på att de som gått till jobbet varje dag ska få behålla mer pengar i sin plånbok, säger M:s ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson.

Finansutskottets ordförande Åsa Westlund (S) håller med om att det ska löna sig att ha arbetat.

– Men även de som har tvingats till deltid och till att ta hand om familj och barn ska kunna leva ett värdigt liv efter 40 år i Sverige, säger hon.

Följ ämnen i artikeln