Facebookgruppen förstärker Malmökrogens kultstatus

Publicerad 2020-02-21

Den goda stämningen spirar på Bullen. Inte bara på plats i lokalen, utan även online. Hateff Mousaviyan har träffat administratören bakom en av Malmös trevligaste Facebookgrupper, “Vi Som Gillar Bullen”, för att försöka förstå vad det är som skapar en sådan gemenskap kring restaurangen.

Jag vet inte riktigt varför, men för ett tag sedan ansökte jag om att få gå med i en Facebookgrupp som heter “Vi Som Gillar Bullen”

Missförstå mig rätt. Jag gillar Bullen och går gärna dit någon gång i halvåret. Det är bara det att det vanligtvis brukar krävas lite mer än så för att jag ska vilja vara en del av något slags community på nätet. Jag är liksom ingen stammis. Jag har inga historier från Bullen. Jag skulle inte protestera om jag inte blev insläppt i gruppen.

Men det blev jag, och jag tänker att det är här historien ska få sin början.

Gemyt och trevligare flöde

För väl insläppt i “Vi Som Gillar Bullen” hände det något med mitt flöde. Det var som att det genast blev ett par procent trevligare.

Gruppens medlemmar delar med sig av bilder som har tagits på Bullen genom åren. Någon kollar vilka mer som har tänkt dyka upp på fredag. Någon sörjer en bortgången vän. Någon i köket berättar att kalvlevern är tillbaka. Flera stycken tackar för att de får vara med i gruppen.

Stämningen är minst sagt gemytlig. Det är som att hela gruppen står immun mot den stora grälsjukan som tycks ha drabbat resten av internet.

– Man märker ju att det kan vara väldigt hatiskt på nätet annars. Tonen är hård och man hugger på allt. Men jag tror att jag har lyckats hålla gruppen fri från det. Här vill vi bara ha det mysigt och hygge, berättar Petra Jansson, administratör för “Vi Som Gillar Bullen”.

Bullenprofilen Petra Jansson driver restaurangens ständigt växande Facebookgrupp.

Petra Jansson har varit servitris på Bullen sedan 1999. Hon är en av restaurangens stora profiler. Känner allt och alla. Minns detaljer som en dagbok.

– Ibland när jag inte jobbar kan de som är lite nyare i personalen ringa till mig för att fråga om namnet på någon stammis som har bokat bord eller liknande. Efter alla mina år här har jag koll på det mesta, säger Petra Jansson.

“Lite som ett restaurangens Wikipedia?”, prövar jag, trots att Petra Jansson har sagt att hon inte är särskilt digital av sig.

– Ja, precis. Så skulle man kunna se det!

Bullen är fullt av historia. Till vänster en bild av hur den gamla hörningången såg ut.

“Vi Som Gillar Bullen” startades 2014. Tanken var att skapa en plats där restaurangen gäster kunde dela med sig av sina minnen och erfarenheter.

– Jag älskar mina gäster och tycker att det är fantastiskt roligt att kunna ge dem ett sådant här litet forum där de kan känna att de är en del av ett sammanhang, säger Petra Jansson.

När är det som trevligast i gruppen då?
– När folk går in och skriver personliga berättelser. Det är alltid fint!

Vad kan det vara för typ av berättelser?
– Ja, det har till exempel varit någon som flyttade ner till Malmö ‘71 för att studera på Teaterhögskolan. Han berättade att han brukade komma hit då och att han fortfarande känner igen sig när han ser bilder härifrån. Många av våra äldre stammisar kommer ju hit än idag, och de har fullt av sådana här anekdoter.

Petra Jansson framför det beryktade bord 4 – en favoritplats bland många av Bullens stammisar.

I skrivande stund har “Vi Som Gillar Bullen” 463 medlemmar. Petra Jansson får nya förfrågningar nästan varje dag. Men hon är noga med en sak: att bara släppa in de som har bilder på sig själva.

– Jag tycker att det är jätteviktigt. Har du en katt eller en sten som profilbild kan du gå in och uttrycka dig hur som helst utan att någon vet vem du är. Så vill jag inte ha det. Jag vill kunna se alla mina medlemmar.

Förutom profilbildspolicyn uppmanar Petra Jansson sina medlemmar att hålla sig borta från politik och all typ av försäljning i gruppen.

– Det kanske låter ytligt när jag säger det, men jag tycker att man kan ta sådant öga mot öga istället.

Skärmdump från artikelförfattarens första, stapplande steg i Facebookgruppen.

Inför det här reportaget tog jag själv sats och presenterade mig i “Vi Som Gillar Bullen”. Jag frågade vad medlemmarna har för relation till Bullen, och vad de tycker om Facebookgruppen. 

Inlägget möttes av en dånande tystnad. Flera timmar gick. Inga svar. Inga likes. Ingenting. Hade jag gjort bort mig? Var mina dagar i gruppen räknade?

Men så plötsligt plingar det till i telefonen. Först en gång. Sedan en gång till. Sedan allt oftare. 

Ett halvt dygn senare sitter jag med famnen full av anekdoter. Små historier som tecknar bilden av ett gamla skolans vattenhål. Bullen ter sig magnetisk och ofrånkomlig. Alla har sin story.

– För mig har det alltid varit en trygg plats med fantastisk värme från både personal och stammisar. [...] Bullen är platsen som inte förändrats lika fort som världen utanför. Facebookgruppen känns lika härlig. Humor och värme sprids med bara ett klick i mobilen. Nu kan man vara med även om man fysiskt inte befinner sig i lokalen, skriver den utflyttade stammisen Fiffi Bjärsholm.

Eva Nilsson, en annan medlem, skriver att Bullen är platsen där de har “busat, träffats, gift sig, skilt sig, fått barn som fått barn, begravt sina vänner, firat jubileum, ätit gås och sillafrukost”.

Vidare beskrivs Bullen som “ett socialt nav”, “en krog över generationer” och “ett andra vardagsrum”. 


Under min intervju med Petra Jansson kommer jag på mig själv med att bli nostalgisk över en tid jag inte ens har varit en del av. Jag frågar Petra om hon är nostalgiskt lagd.

– Det måste jag nog säga. Det kommer med åldern. När man är ung tänker man inte riktigt på det, då lever man mest i nuet. Men när man blir äldre, som många av våra stammisar är, då betyder fina minnen allt.