Dödshjälp – komplicerad och mångbottnad fråga

Dödshjälp är en svår etisk fråga med tunga argument för och emot.

Torsten Mossberg vid Sveriges läkarförbund talar om ett sluttande plan där tilliten till läkare kan förstöras. Men han ser gärna att frågan utreds i en parlamentarisk utredning.

Frågan om dödshjälp kan åter hamna i hetluften efter det att läkaren Staffan Bergström, professor emeritus i internationell hälsa vid Karolinska institutet, i tisdags polisanmälde sig själv för att ha försett en svårt ALS-sjuk man med en dödlig dos medicin.

Mannen hade en tid inbokad på en dödshjälpsklinik i Schweiz nu i juli, men resan ställdes in till följd av coronapandemin och då beslutade sig Bergström för att förse mannen med starka sömnmedel.

Bergströms förhoppning är att frågan ska komma upp till debatt och utredas. Och det skulle behövas anser Ingemar Engström, tidigare sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (Smer), och legitimerad läkare.

– En utredning hälsar jag välkommen på alla sätt.

Engström är en av personerna bakom Smers kunskapssammanställning om dödshjälp från 2017. Argument för och emot faktagranskades i rapporten och man tittade på utvecklingen i länder som infört dödshjälp.

– Det finns goda och relevanta argument både för och emot. Säger man något annat är man inte insatt. Det är en komplicerad fråga som har många bottnar, säger Engström, som svängt i sin uppfattning om dödshjälp från att vara skeptisk till att vara positiv till så kallat assisterat döende – som att patienten får utskrivet en dödlig dos medicin som hen tar på egen hand.

Lät medicin vara

Ett argument emot är att den palliativa vården försämras om man inför dödshjälp – något som inte visade sig stämma när den typen av vård i delstater med och utan dödshjälp i USA jämfördes.

Det visade sig också att en viktig del av dödshjälpen gick ut på att patienten kände sig trygg och att hen hade kontroll över situationen. Som exempel sågs att en tredjedel av dem som i USA fått läkemedel utskrivet till sig för att avsluta sitt liv lät bli att ta medicinen.

– Vissheten att man kan ta till hjälpen underlättar sista delen av livet, säger Engström.

Torsten Mossberg, ledamot i Sveriges läkarförbund, för fram just försämringar i den palliativa vården som en anledning till att läkare inte ska medverka till dödshjälp. Den palliativa vården borde i stället utvecklas genom exempelvis bättre assistans med andning och lindrande, ångestdämpande mediciner.

Smers kunskapssammanställning från 2017 var vinklad till fördel för en den så kallade Oregonmodellen som tillämpas i flera delstater i USA, och modeller i Nederländerna, Luxemburg och Belgien, där dödshjälpen ökar, berördes flyktigt, anser Mossberg.

– De uppgifter vi tagit fram visar att dödshjälpen ökar och inkorporerar barn, psykiskt sjuka och äldre som jag inte tror var meningen från början, säger han och fortsätter:

– Utvecklingen i de länderna tycker jag visar att börjar man tillåta det här så dyker det upp fler entusiaster och då töjer man på reglerna på ett sätt som är väldigt olämpligt.

Engström håller med om att en sådan utveckling är problematisk, men påpekar att fallen av dödshjälp i Oregonmodellen i USA har legat på samma nivå sedan det infördes.

Eutanasi olagligt

Oregonmodellen tillåter endast assisterat döende, medan eutanasi, att en läkare fysiskt ger eller injicerar medicinen, är olagligt. Det avgörande kriteriet för att få tillgång till dödshjälp är att man har högst sex månader kvar att leva. Det är inget villkor att man ska uppleva svårt lidande.

Samtidigt beskriver Mossberg ett sluttande plan där läkare, med etiska regler om att bota och lindra, kan ifrågasättas om de bidrar med att avsluta en människas liv. Det ska aldrig uppstå en oro om att läkare kan vilja ta livet av folk, säger han. Som åtgärd mot detta lyfts att dödshjälp bara borde få assisteras av en särskild läkargrupp.

Torsten Mossberg välkomnar också en parlamentarisk utredning eftersom Smers rapport var "en ganska ofullständig akt".

– Jag tror att Oregonmodellen fungerar bra, men det finns alltid stora risker med att börja tillåta detta.

Svåra värdefrågor

Staffan Bergström, som försåg den ALS-sjuke mannen med en dödlig dos sömnmedel, säger att han hoppas på att agerandet leder till en utredning om dödshjälp i Sverige och en tydligare lagstiftning för vad en läkare får göra, vilket han anser är en "gråzon".

– Jag delar uppfattningen att det är oklart. Det säger jurister också, säger Engström som med intresse följer vad polisen gör med anmälan eftersom frågan inte är rättsligt prövad.

Torsten Mossberg tror att läkaren kommer att bli anmäld av Inspektionen för vård och omsorg, att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kommer att försöka dra in hans legitimation och att fallet kommer gå till åtal.

– Han vill pressa fram något prejudicerande men jag tycker det är fel sätt, man borde ta det genom en utredning.