Särskolan växer, oklart varför

helskärm

Andelen barn och ungdomar som placeras i särskola har ökat de senaste åren. Och ökningen måste följas noga, framhåller experter.

– Även om många av dem som kommer till särskolan får en positiv upplevelse så begränsar särskolan en människas liv, säger pedagogikprofessor Daniel Östlund.

Särskolan är en egen skolform för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning och därför inte kan följa undervisningen i vanlig skola.

Innan en elev får plats i särskola måste en noggrann utredning göras, eftersom det är ett stort beslut. För många elever innebär särskolan en pedagogik och ett tempo som passar bra. Men det innebär också att individen kan känna sig stämplad och att vägen till högre studier stängs.

Under de senaste åren har särskoleplaceringarna blivit vanligare. Särskolan är fortfarande en relativt liten skolform, men andelen elever i grundsärskolan har ökat från 0,98 procent till 1,29 procent.

Varför ökningen har skett vet inte de experter som TT varit i kontakt med. Men Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, och Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik på Högskolan Kristianstad, pekar på en rad omständigheter som kan ha inverkat.

Ökade krav

De ökade kraven i vanliga grundskolan, som följde på 2011 års läroplan, i kombination med större klasser kan ha slagit ut svagare elever.

– Jag hoppas att den nya läroplanen som kommer i år och som är mindre detaljstyrd kommer att lösa flera problem, säger Therese Lindahl.

Ekonomi kan också spela in, framhåller Daniel Östlund.

– Genom att flytta en elev till särskolan får någon annan än den vanliga skolan bära kostnaden för eleven. I en del kommuner samlar man särskolan i en stor skola och det ökar kravet på att skriva in fler elever, säger han.

Attityder påverkar

Det råder stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen placerade.

– Antagligen handlar det om olika synsätt inom kommunerna, man kan föreställa sig att vissa samordnare har en snävare syn. Man har kanske också en medvetenhet om vad ett mottagande innebär i ett längre perspektiv. Även om många av dem som kommer till särskolan får en positiv upplevelse så begränsar särskolan en människas liv, säger Daniel Östlund.

Kvaliteten kan variera

Utredningarna av vilka barn och ungdomar som ska tas emot i särskolan görs av arbetslag som finns på kommunnivå. Som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten har Therese Lindahl noterat att det finns skillnader i kommunernas sätt att arbeta med utredningarna.

Det finns också variationer i kommunernas förmåga att göra de uppföljningar av särskoleplaceringar som ska göras var sjätte månad.

– Om anpassningarna fungerar så ska eleven skrivas ur särskolan, och det sker ofta. Men vissa kommuner brister, man hinner inte med, konstaterar Lindahl.

Konsekvenserna av bristerna kan bli att det går elever i särskolan som kan klara av vanlig skolgång.

Fler utreds

Daniel Östlund framhåller att eftersom fler och fler utreds för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, så upptäcks också fler med intellektuell funktionsnedsättning.

– En annan förklaring till ökningen kan vara att utredarna börjat slira och är mer generösa i sina tolkningar av manualen, säger Daniel Östlund.

Han syftar på den manual som används för att fastslå graden av intellektuell funktionsnedsättning. Gränsen – mätt i IQ – har blivit mer flexibel, med följd att en högre andel kan få diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Denna utveckling har för övrigt noterats även för vuxna som utreds.

Utländsk bakgrund överrepresenterad

Elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade i grundsärskolan enligt Skolverket. 42 procent av eleverna i grundsärskolan har utländsk bakgrund vilket kan jämföras med att 26 procent har det i den vanliga grundskolan.

– Det kan finnas funktionsnedsättningar, som till exempel en allvarlig synnedsättning eller hörselnedsättning, som medfört att man inte kunnat göra de rätta testerna i det forna hemlandet. Man tror att barnet har en intellektuell funktionsnedsättning men så får det nya glasögon eller hörapparat i Sverige och då öppnar sig en ny värld och barnet kan prestera mer i skolan, säger Therese Lindahl.

Daniel Östlund tror att ökningen av antalet barn i särskola kan fortsätta.

– Om man anlägger ett historiskt perspektiv så har det tidigare skett ökningar när ekonomin blivit sämre. Därför är det enormt viktigt att man sätter ljus på de här frågorna nu.