Iransk bödel greps på Arlanda – i dag börjar historiska rättegången
Åtalad för krigsbrott och mord
Uppdaterad 2021-08-16 | Publicerad 2021-08-10
I november 2019 greps Hamid Noury, 60, av svensk polis på Arlanda flygplats.
I dag börjar den historiska rättegången mot den iranska bödeln som står åtalad för grovt krigsbrott och mord för inblandning vid massavrättningen av politiska fångar 1988.
– Är en viktig signal att även om brott har begåtts utanför Sveriges gränser och många år tillbaka i tiden, så kan denna typ av misstankar lagföras i Sverige, säger Kristina Lindhoff Carleson, kammaråklagare.
Hamid Nourys skrikande stämma hörs eka i dödskorridoren på Gohardasht-fängelset i Iran. Från sina celler lyssnar fångarna – i hopp om att slippa höra sitt eget namn ropas ut.
”Seyed Hossein Sobhani
Sedigheh Haji Mohsen
Laleh Bazargan
Solmaz Alizadeh”
Namnen på de fångar som Hamid Noury ropar upp har fått sin dom. Deras ideologiska och religiösa övertygelse befinns vara i strid med den teokratiska staten Iran. Många ska komma att torteras – alla ska dö.
Över 30 år senare är det Hamid Nourys namn som ropas upp, när han i dag kliver in i sal 37 i Stockholms tingsrätt – anklagad för krigsbrott och mord för sin inblandning vid massavrättningar i Iran 1988.
Fatwa utfärdas
1988
Under nära tio års tid har Iran förändrats drastiskt. Den numera Islamiska republiken Iran är inte samma land som många av dess medborgare vuxit upp i. Irans högste ledare Ayatollah Khomeini har säkerställt sin position vid makten genom sharialagar och att våldsamt slå ned alla sina meningsmotståndare.
En av dessa är Iraks dåvarande ledare och diktator Saddam Hussein. Länderna har utkämpat ett krig som pågått sedan 1981. I den avslutande fasen av den väpnade konflikten attackeras Iran vid flera tillfällen av en väpnad gren av den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin.
Fatwa utfärdas på många av de unga personer som anslutit sig till Folkets mujahedin, sympatisörer till andra vänstergrupper och personer som ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro. Tusentals människor grips och döms till fängelse. Efter en attack under högsommaren 1988 utfärdar Ayatollah Khomeini en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin och som var lojala i sin övertygelse skulle avrättas.
Hamid Noury är, enligt åklagarna och vittnen, assistent till den biträdande åklagaren i fängelset i Gohardasht. Och arbetar nära den grupp personer som utfärdar avrättningsbesluten, den grupp som i efterhand kommit att kallas dödskommittén. Vittnen berättar att Hamid Noury haft en ledande ställning i fängelset.
Firade med tårta
Enligt åtalet förhörde han fångar, torterade dem, valde ut vilka som skulle ställas inför dödskommittén.
Han ropade upp namnen på de personer som skulle dödas. Innan han försåg de dödsdömda fångarna med ögonbindel och tog dem till avrättningsplatsen där han översåg både arkebuseringar och hängningar.
Enligt vittnesmål brukade Hamid Noury förklara för de som skulle hängas att han personligen ska vara den som sparkar undan pallen för att genomföra hängningen.
Inte sällan firade fängelsets anställda avrättningarna genom att äta tårta. Enligt vittnesmål från tidigare fångar kom Hamid Noury själv spatserande genom korridoren hållandes tårtan.
Svensk polis tipsas
2019
Den 5 november inkommer ett mejl till en av polisens mer ospecificerade inkorgar, mejlet innehåller dock väldigt specifik information. Och är stämplat: ”Strikt konfidentiellt”.
Avsändare är en ansedd brittisk advokatbyrå, som representerar en tidigare professor vid det anrika universitetet i Oxford. I mejlet vädjar de till svensk polis att inleda en utredning mot Hamid Noury, eftersom han enligt mejlet begått brott mot mänskligheten.
Att det svenska rättsväsendet skulle ha en reell chans att utreda 30 år gamla brott, begångna i Iran, utan en misstänkt i förvar, tycks inte troligt. Om det inte vore för mejlets nästkommande stycke.
”Vi har mottagit information att medborgaren av Iran, Hamid NOURY, misstänkt för ”fängelsemassakern” 1988, kommer att resa till Sverige den 8 eller 9 november 2019. ”
Hamid Noury kommer mycket riktigt till Sverige den 9 november och grips på Arlanda så snart han sätter fot på svensk mark.
Ärendet hamnar hos kammaråklagarna Kristina Lindhoff Carleson och Martina Winslow. Efter nära två år av utredningsarbete väljer de att väcka åtal. Undersökningen är flera tusen sidor lång och innehåller bland annat detaljerade vittnesmål gällande Hamid Nourys skuld vid massavrättningarna.
Skyldighet att lagföra
I dag inleds rättegången, som väntas pågå till april. En rättegång som åklagare anser att Sverige har en skyldighet att genomföra, då misstankarna är så allvarliga.
– Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen.
– På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott, säger Kristina Lindhoff Carleson.
Hamid Noury nekar, via sin advokat, till de grova anklagelser som nu riktas mot honom.
– Min klient nekar till anklagelserna och menar att han inte ens befunnit sig på platsen då de här brotten ska ha ägt rum, säger Daniel Markus, försvarsadvokat.
Att åtalet till stor del bygger på vittnesmål som är över 30 år gamla är något som han ställer sig frågande till.
– Det här är händelser som har skett för väldigt länge sen och då kan man fråga sig vad som händer med människors minnesbilder under åren som passerat, säger Daniel Markus.
Vittnen: Presidenten ingick i dödskommittén
Målet har fått stor internationell uppmärksamhet, inte minst då det finns politiska poäng att plocka.
I augusti månad så tillträdde nämligen Ebrahim Raisi vid sitt nya ämbete som president i Iran. Flera vittnen och ett antal människorättsorganisationer har pekat ut honom som en av totalt fyra domare, som suttit i den så kallade dödskommittén. Gruppen som bestämde vilka som skulle dö och som Hamid Noury anklagas har jobbat med.
Den nyvalde presidenten har vid upprepade tillfällen hävdat sin oskuld. Han säger dock att han under perioden löd order från Irans dåvarande ledare. Han medger också att massmorden enligt honom var motiverade, då en fatwa hade utfärdats.
