Samir efter beskedet: Svårt att förstå det

Högsta domstolen oenig i bedömningen

Publicerad 2022-06-30

Det blev bakslag i tingsrätten, vinst i hovrätten och sedan förlust igen i Högsta domstolen.

Samir nekas skadestånd för att han satt oskyldigt inlåst för mordet på sin styvmamma 1986.

– Jag har svårt att förstå det här, säger Samir kort efter att han fått domslutet.

Det var både glatt och spänt när alla samlades i konferensrummet hos Centrum för rättvisa på Skeppsbron i Stockholm. Alla medarbetare, juristerna som jobbat med fallet, några med på länk, och så Samir och hans mamma Farida.

Ett tiotal personer tog plats vid långbordet, dukat med vetelängder och kaffekannor. Hemsidan för Högsta domstolen - som äntligen skulle meddela den slutliga domen - var uppe på storbildskärm.

Klockan 8.45 skulle den meddelas och för Samir skulle det bli finalen på en sju års aktiv kamp för upprättelse för att han dömdes oskyldig. Förhoppningen om att HD också skulle gå på samma linje som hovrätten - och bevilja skadestånd - var påtaglig.

Men det blev ett antiklimax. När domen föll blev det helt tyst i rummet. Det gick nästan att ta på den tunga besvikelsen, blandad av förvåning.

”Jag ska åka hem och gråta”, säger Samir efter att Högsta domstolen meddelade sitt beslut.

Stämde staten

Samir frikändes 2016 efter Aftonbladets granskning i grävpodden #Fallet.

Men när han begärde ersättning för tiden han suttit inlåst, omkring två år, ansåg JK att hans fall var preskriberat. JK ansåg dessutom att Samir diskvalificerat sig för ersättning då han först tog på sig brottet som hans pappa begått.

Med hjälp av organisationen Centrum för rättvisa stämde han då staten, hösten 2019. Det blev förlust i första instans men hovrätten tilldömde honom skadestånd på 1,2 miljoner istället för de 3 miljoner han begärt.

Och nu har Högsta domstolen sagt sitt - han får inte en krona.

Högsta domstolen oenig

Samir undrade först om han förstått rätt, när beskedet kom. Säger HD verkligen nej?

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, läste ur domen och konstaterade snabbt vad som var den springande punkten. Att HD inte tror på att att Samir verkligen var i en så hotfull situation då han erkände.

Att Samir tog tillbaka sitt erkännande och pekade ut pappan under pågående inlåsning nämns inte alls. Men en av de fem domarna påpekade just detta och anmälde sig skiljaktig. Justitierådet Stefan Reimer framhåller att Samir bara var ett barn när det här hände 1986.

”Något egentligt frivilligt agerande förelåg knappast”, skriver Stefan Reimer och fortsätter:

”Till detta ska läggas att erkännandet rimligen borde ha ifrågasatts och inte ha lagts till grund för en fällande dom utan klar stödbevisning. Starka skäl fanns nämligen att ifrågasätta bevisvärdet av i princip all den stödbevisning som fanns i utredningen. ”

Reimer ansåg att Samir borde få 1,4 miljoner men blev överröstad av majoriteten.

”Ska åka hem och gråta”

För Samir innebär domen en stor besvikelse och sorg.

Han berättar att han nu ska ta sig tid att sörja, umgås med de närmaste, ”åka hem och gråta”, och förhoppningsvis kunna komma ut stärkt på andra sidan.

Fredrik Bergman döljer inte heller sin besvikelse.

– Jättetråkigt! Tråkigt för Samir. Också tråkigt för rättvisan och för rättsstaten som ju har ett stort ansvar för människor som blir felaktigt dömda.

Aftonbladets poddserie om #Fallet finns att lyssna på här.