Macron går mot en politisk triumf utan motstycke

Presidentvalet blev en promenad i parken, det var i parlamentsvalet som Emmanuel Macrons unga politiska karriär skulle sättas på prov.
Efter en månads medvind är den rekordunge presidenten på väg att ta sitt projekt i hamn.
När vallokalerna stänger klockan 20 i kväll tyder mycket på att Frankrike får skåda den största politiska sensationen i modern tid.

Emanuel Macron.

En dryg månad efter att Emmanuel Macron valdes till Frankrikes nye president ska hans rörelse En marche – som håller på att ombildas till det politiska partiet La République en marche (Republiken på väg) – testas på riktigt.

I dagens första omgång av valet till nationalförsamlingen är La République en marche storfavorit att säkra egen majoritet, en bedrift som skulle sakna motsvarighet i det moderna Europa av en lång rad skäl.

  • Macrons rörelse bildades för bara ett år sedan i ett Frankrike som sedan andra världskriget i princip bara styrts av de två traditionella höger- och vänsterpartierna.
  • Till skillnad från andra snabbt växande politiska krafter i Europa just nu håller La République en marche EU-samarbetet högt och håller sig i den politiska mittfåran.
  • Dessutom hade Emmanuel Macron, trots sin tidigare post i den socialdemokratiska regeringen, aldrig tidigare folkvalts när han kammade hem republikens tyngsta ämbete den 7 maj.

Att det byråkratiska, smått reaktionära och politiskt ofta låsta Frankrike till slut valde den före detta bankiren Emmanuel Macron, 39, till president sågs av många som en markering mot hans motkandidat, högerextrema Marine Le Pen, mer än något annat.

Det var nu i parlamentsvalet som verkligheten skulle komma ikapp den nykläckta presidenten, spådde många experter.

Hur det blir med den saken vet vi klockan 20 i kväll, men opinionsmätningarna pekar på en sensationell triumf för en rörelse som för en månad sedan inte ens hade vaskat fram lokala kandidater i hälften av sina valkretsar.

La République en marche behöver säkra minst hälften, 289, av nationalförsamlingens 577 mandat för att få majoritet i det franska parlamentets underhus i dag. Prognoser inför valdagen visar att Macron och hans partivänner ser ut att klara den uppgiften med god marginal. 

De 577 platserna motsvarar det totala antalet valkretsar i Frankrike och dess utomeuropeiska territorier, där den vinnande kandidaten i varje valkrets alltså väljs enligt ”winner takes it all”-principen. Att bli god tvåa lokalt hjälper alltså föga, ett system som länge gjort Marine Le Pens Nationella fronten till en minimal kraft i den franska nationalförsamlingen. De högerextrema representeras för tillfället av bara två av 577 ledamöter, men spås i årets val kunna komma upp någonstans kring de 15 platser som behövs för att kunna bilda en partigrupp i parlamentet.

Det svårt decimerade högerpartiet Republikanerna förbereder sig på att tappa ungefär hälften av sina 200 mandat och Socialistpartiet, på gränsen till upplösning, väntas förlora upp till 250 av sina 280 stolar. Radikale Jean-Luc Mélenchons parti Det okuvade Frankrike ser ut att bekräfta positionen som landets största vänsterparti från presidentvalet.

I de valkretsar där någon av kandidaterna får minst 50 procent av rösterna (av minst 25 procent av de röstberättigade) är valet över redan i dag, men på de allra flesta håll kommer slutomgången nästa söndag bli avgörande.
Bilden av Emmanuel Macrons ostoppbara mittenrevolution kan alltså komma att bekräftas i kväll, men den en är inte helt igenom rättvisande.

Valdeltagandet var lägre än normalt i presidentvalet i maj och klockan 17 i dag visade på historisk låga 40,75 procents valdeltagande, att jämföra med 48,31 i valet 2012. Det bekräftar stämningarna i Frankrike sedan presidentvalet. För många fransmän är Macron det minst dåliga alternativet när både den klassiska högern och vänstern klappat ihop.
Men tajming är som bekant en del av politiken och ett något lägre valdeltagande än tidigare kommer inte att överskugga det faktum att fransk politik står mitt i ett paradigmskifte.

Det var många som skakade på huvudet när Emmanuel Macron lämnade Socialistpartiet förra året för att starta en egen rörelse. I kväll kan han påbörja det sista steget mot en politisk triumf utan motstycke.

OBS! Den här artikeln har tidigare innehållit ett liveflöde som inte längre stöds av vår nuvarande sajt. Övrig text i artikeln kan fortfarande innehålla syftningar till det flödet.