Det är svårt att inte imponeras av kreativa eldsjälen Selam Fessahaye

Publicerad 2021-08-20

Selam Fessahaye talar bestämt, som om hon ser åhöraren stint i ögonen, utan att väja med blicken.

I sitt ”Sommar” vill hon berätta vem hon är, om sin uppväxt och om upplevelserna som format henne.

Men tiden är knapp.

Hon berättar i olika avsnitt, med avstamp i Kvarngärdet i Uppsala och kompisarna med rötter från världens alla hörn, via ”ninja”-intåg på nattklubben, till släkten i South Bronx, en avstickare om mammans flykt, hundåren som assistent och insikterna hon gjorde under ett reklamjobb i Bangkok. Fram till den tokhyllade debutvisningen 2018 – och tiden efter. Allt avlöst av medryckande hiphop-rytmer.

Namnet Selam Fessahaye kanske inte väcker igenkänning hos alla lyssnare än, men bland dem med modekoll är hon en guru. Hon har belönats med Guldknappen från Damernas värld och Årets blickfång på Elle-galan, hennes kläder har burits av kronprinsessan och artisten Beyoncé, för att nämna några. Därtill är hon en hyllad stylist. Men i sitt sommarprat berättar hon hur det kan vara hämmande att nå långt över sina drömmars mål. Har man en gång varit ”modeveckans bästa”, så måste man ju försöka upprepa succén. Prestationskrav har allt mer påverkat hennes lust, berättar hon. Uppdragen blev större, pressen likaså.

Att besegra prestationsångest – i ett prestationspressat samhälle – är i sig ett ämne nog för ett helt ”Sommar i P1”. Och alla avsnitt som Selam tar oss igenom är i sig så intressanta att man önskar att hon kunde uppehålla sig längre, berätta mer, gå djupare.

Inte minst om relationen till pappan, han som gick som en laddad granat där hemma, där alla utom hon duckade undan för att inte riskera att drabbas av explosionen. Hon nämner den besvikelse hon känt över att mamman inte gjorde mer när han ”tappade det” (vilket kan innebära en massa saker, som juridik och pressetik kan göra det svårt att berätta om i ett "Sommar", något bland andra Carina Bergfeldt brottades med).

Eller om den besvikelse Selam kände när hon såg uppställningen av sommarpratare. Frågan om representation förtjänar också tid och fördjupning. Att döda sina darlings och välja bort, är som känt den svåraste konsten av alla.

Men hon behärskar ju så mycket annat. Det är det största intrycket ändå. Det är svårt att inte imponeras av kreativa eldsjälen Selam Fessahaye.

ANNONS