Nyheter

Tamhästens historia skrivs om

Av: 

TT

Hästar betar på en äng, troligen ovetandes om sitt genetiska ursprung i södra Ryssland cirka 2 000 år före vår tideräknings början. Arkivbild.
Hästar betar på en äng, troligen ovetandes om sitt genetiska ursprung i södra Ryssland cirka 2 000 år före vår tideräknings början. Arkivbild.

NYHETER

Vår tids tamhästar härstammar inte alls från norra Kazakstan som man tidigare trott. Inte är deras ursprung 5 000 år gammalt heller.

Ny forskning placerar dem flera tusen kilometer västerut. Och 1 000 år närmare i tiden.

Studien har gjorts av deltagare från mer än 100 olika universitet eller forskningsinstitut världen över. Analys av dna från 273 forntida hästar världen över är den viktigaste källan, och har jämförts med arvsmassan hos moderna tamhästar.

Resultatet blev en liten överraskning. Vår tamhäst har inte det ursprung som arkeologerna förmodat.

– Den kommer från en annan plats, och med annan tidsdatering. Det är jättespännande, säger Gabriella Lindgren, lektor i husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Inte Kazakstan

Man har trott sig veta att tamhästen härstammar från hästar som fanns i norra delen av nuvarande Kazakstan för över 5 000 år sedan, det vill säga 3 000 år före Kristus, i ett område som kallas Botai. Men dna-resultaten stämde inte.

– Den första domesticeringen av hästar gjordes i Botai. Men det var inte den som blev framgångsrik, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, som medverkat i forskningsstudien.

I stället är vår tids pålle och de andra släkt med hästar som levde på stäpper i Volga-Don-regionen cirka 2 000 år före Kristus.

I samma veva spreds också arvsmassan från dessa hästar mycket snabbt över Europa och Asien, genom människans avel. Samtidigt försvann många populationer av vildhästar.

Lugna och starka

Analys av arvsmassan visar att Volga-Don-hästarna hade två genetiska drag som skiljer dem från vildhästarna. Det ena är kopplat till fogligt beteende, och det andra till en starkare ryggrad. Båda bidrar till att hästar är lämpliga att rida.

– Man har avlat fram karaktärsdrag som hästen behöver, säger Kristian Kristiansen.

Studien, som presenteras i tidskriften Nature, har letts av fransmannen Ludovic Orlando. Han är paleogenetiker, vilket innebär att man studerar genetik under förhistorisk tid. Arkeologer och språkvetare har också medverkat i studien.

ANNONS EXTERN LÄNK

Sprid julkänsla med de vackraste julblommorna! Skicka ett blombud med Interflora här!

Interflora

Publisert: