En knapp seger är det värsta som kan hända
NEW YORK. Det värsta som kan hända i dag är att det blir en knapp seger för någon av kandidaterna. Då är risken stor att vinnaren ifrågasätts.
Tyvärr tyder mycket på att valet blir en riktig rysare. Osäkerheten kring opinionsmätningarna är rekordstor.
Den märkligaste, smutsigaste och ur demokratisk synpunkt sorgligaste valrörelsen i USA:s moderna historia är slut. Aldrig tidigare har två kandidater gått så hårt åt varandra. Framförallt Donald Trump har inte skytt några medel för att smutskasta och förnedra sin motståndare.
I en av deras tre debatter hotade han att sätta henne i fängelse om han blev president. I en annan väste han "vilken hemsk kvinna" till Clinton.
Hans valrörelse har gått ut på att sänka hennes trovärdighet genom att ständigt upprepa mantrat om "skurkaktiga" och "korrumperade" Hillary.
Clinton har ägnat mer tid på sina valmöten åt att prata om sitt eget politiska program men i viss mån sänkt sig till hans nivå.
Hennes största problem har varit att hon är en etablissemangets kandidat i en valrörelse då många väljare är ursinniga över tillståndet i landet. Halva USA vill ha någon som rör om i grytan snarare än en proffspolitiker.
Trump har haft fördelen av att vara outsidern som kunnat tillåta sig klavertramp efter klavertramp eftersom han inte mätts med samma måttstock som Clinton. När han kungjorde sin kandidatur i juni 2015 ansågs han chanslös. Trump har chockat alla med sin förmåga att hela tiden studsa tillbaka och har i förbifarten allvarligt splittrat det republikanska partiet.
Amerikanska presidentval handlar alltid i första hand om person men den här gången har de politiska sakfrågorna fullständigt hamnat i bakgrunden. Detta trots att det är sällan som två kandidater stått så långt ifrån varandra.
Trump har ändå lyckats bra med att måla upp några av USA:s största problem. Den stora illegala invandringen, de förlorade jobben, de små löneökningarna de senaste decennierna för vanliga löntagare och terrorhotet.
Han har lyckats betydligt sämre med att på ett trovärdigt sätt tala om vad han konkret tänker göra åt det. Många av hans förslag tål inte en närmare granskning. De låter bra men är svåra att genomföra i praktiken.
Hur ska han få Mexiko att betala för en extremt dyr mur? Hur ska han kunna stoppa globaliseringens krafter och tvinga amerikanska företag att flytta jobben tillbaka till USA utan att samtidigt tvinga företagen att slå igen? Vad har han för recept för att krossa IS som USA och världen inte redan prövat?
Hillary har haft svårt att kliva ut ur Obamas skugga. Hon har skapat väldigt lite hajp kring att hon kan bli landets första kvinnliga president. Media har istället ägnat oproportionerligt mycket tid åt Clintons e-postskandal.
Både Hillary Clinton och Donald Trump kampanjade i går hårt in i det sista. Trump i ett sista försök att vinna Michigan, en delstat som länge ansetts mer eller mindre klar för Clinton.
Trump måste ta alla chanser eftersom han fortfarande ligger under i kampen om delstaternas elektorsröster, de som avgör vem som till slut blir president.
Valet på Island och brexitomröstningen visade båda hur svårt det är i dagens värld att göra opinionsmätningar. Många fruktar att mätningarna i presidentvalet kan visa sig vara lika felaktiga. Aktade valanalytiker hävdar att vad som helst är möjligt, från en knapp seger för Trump till en storseger för Clinton. I många av svingstaterna är det väldigt jämnt.
Kommer många som tidigare legat på sofflocket att rösta? Är de svarta lika motiverade att rösta för Clinton som de var för Obama? Överger kvinnorna den sexistiske Trump? Vem får flest av de rekordmånga osäkra väljarnas röster? Osäkerhetsfaktorerna är många.
Avgörande blir vem som lyckas bäst med att få sina anhängare att verkligen gå och rösta. Hillary har en bättre markorganisation men Trump har de mer entusiastiska väljare.
I slutänden handlar det om vilken bild av verkligheten som väljarna tycker ligger närmast dem. Trumps mörka målning över ett USA där allt går överstyr och där eliten skor sig på småfolkets bekostnad. Eller Clintons något ljusare om att fortsätta de reformer som inleddes under Obama för att göra USA till ett ännu bättre land.
Trump har i förväg sagt att han kommer att acceptera resultatet – om han vinner. Om Trump förlorar finns det med andra ord en stor risk att han ifrågasätter resultatet och att han och hans anhängare ställer till bråk.
Enda sättet för Clinton att täppa igen truten på Trump och Hillaryhatarna är att vinna en storseger. Ett sådant utslag skulle ge henne en stark legitimitet.
Även om Trump vinner vore det bäst för alla om det skedde med en rejäl marginal. Annars finns risk att även Clintons anhängare ifrågasätter den demokratiska processen.
Om den amerikanska demokratin börjar vackla på allvar är världen illa ute.
USA-valet – det krävs för seger
Detta krävs för Clintonseger
I princip att prognoserna håller. Enligt Fivethirtyeight, New York Times, Politico, Fox News och i princip alla etablerade amerikanska opinions- eller nyhetssajter är Hillary klar favorit. Steg ett för att säkra segern är dock att vinna Florida. Det skulle göra vägen till seger lång för Trump. Förlorar Clinton Florida kan hon ändå säkra segern genom att ta exempelvis North Carolina, Nevada eller Arizona - tre stater Trump i princip måste ta även om han vinner Florida.
Detta krävs för Trumpseger
Florida, staten är så pass viktig för Trump att det tål att upprepas. Dessutom behöver Trump också ta hem några av de andra vågmästarstaterna, som viktiga Pennsylvania med sina 20 elektorer.
Vinner Trump inte Florida kan det ändå gå vägen om han tar hem både Colorado och Pennsylvania. Och North Carolina är fortfarande en viktig stat för båda kandidaterna.
Extra fakta
Alla de 1 024 olika scenarierna för hur valet kan gå finns i en sammanställning från New York Times. Tidningen konstaterar att det för Clinton nu finns 693 sätt att vinna. För Trump finns det 315.
Sannolikhet just nu att bli president:
Clinton: 71,4% Trump: 28,6%
Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.
Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).
Sammanställning: Johan Furusjö
