Tre nazister häktade för bombdåden: ”Luktar terrorism”

Uppdaterad 2017-06-09 | Publicerad 2017-02-03

En person hade redan häktats misstänkt för bombattentaten mot två flyktingboenden och en vänsterlokal i Göteborg – och på fredagen häktades två till.

Nu ska det utredas om attentaten är nazistiska terrordåd.

– På ytan finns alla ingredienser för att man ska misstänka det starkt, säger terrorexperten Magnus Ranstorp.

Det är en serie sprängladdningar som har placerats ut i Göteborg de senaste månaderna. Totalt tre stycken – varav två har exploderat – och målen var två flyktingboenden och vänsterlokalen Syndikalistiskt forum. En person skadades allvarligt vid en av explosionerna.

På fredagen häktades två personer misstänkta för inblandning i attentaten och sedan tidigare sitter en tredje man häktad. Samtliga är nazister som kopplas till organisationen Nordiska Motståndsrörelsen.

Den ene av de två som häktades på fredagen, en 50-årig man, misstänks för två fall av allmänfarlig ödeläggelse och ett försök till allmänfarlig ödeläggelse. Den andre, en 20-årig man, är på sannolika skäl misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse.

Ser över terrorrubricering

Men brottsrubriceringarna kan komma att skrivas om – till terrorbrott. Säkerhetspolisen utreder dåden tillsammans med riksenheten för säkerhetsmål. De får se om brotten uppfyller kraven, säger åklagaren till Göteborgs-Posten.

Enligt Magnus Ranstorp, en av Sveriges ledande terrorforskare, finns ”alla ingredienser” för att man starkt ska kunna misstänka att det rör sig om terrorbrott.

– De har politiskt syfte och avsikten är att skrämma andra i liknande situation, asylsökande. De försöker destabilisera och skapa osäkerhet och rädsla, säger han till Aftonbladet.

– Men det är från mitt perspektiv, ett icke-juridiskt. Jag tycker att man kan misstänka att så är syftet och det får man ta väldigt allvarligt.

”Avsikt att terrorisera asylsökande”

Utifrån det juridiska perspektivet behöver åklagarsidan hitta bevis för vilka brott som har begåtts. Sedan ska de kunna avgöra syftet – då ett terroristbrott definieras utifrån avsikt.

– Det är som Anton Lundin Pettersson i Trollhättan. Där hade man inte terrorrubriceringen utan kallade det hatbrott. Och jag sa samma sak där, att det fanns rasistiska motiv, men det beror på vad de kan leda i bevis, säger Magnus Ranstorp.

– Här vet vi från början att det är tre kända nazister och att de riktar in sig på asylsökande. Det tycker jag väger ganska tungt för att det allmänt ska betraktas som terror, när avsikten är att terrorisera asylsökande genom fruktansvärt våld.

Cantwell: Luktar terrorism

Aftonbladets rättskolumnist Oisín Cantwell undrade tidigare i veckan varför bombattentaten väckt så lite medial uppmärksamhet. Hans kolumn delades sedan av tusentals personer – bland andra inrikesminister Anders Ygeman (S).

– Jag tror tyvärr att det är så att vi i modern tid, sedan 11 september och skyskraporna och de hemska islamistiska terrordåden, så glömmer vi bort att även högerextremister kan stå för fasansfulla dåd, säger han.

– Vad gäller utredningen här vet jag inte vad de har för bevisning, men det är klart att det luktar terrorism. Det är det som har skett.

NRM nekar till inblandning

Nordiska motståndsrörelsen som organisation har sagt att man inte ligger bakom bombdåden.

– De har försökt spela ned det här och hävda att de inte är inblandade, men det är lite så de jobbar. De vill ta avstånd från det när de märker att det inte riktigt går hem bland människor i allmänhet, säger Cantwell.