Kritik mot Sveriges insats i Afghanistan

Den svenska civila och militära Afghanistaninsatsen får hård kritik av regeringens utredare.
– Det samlade resultatet är långtifrån vad man önskade sig, säger Tone Tingsgård (S)

helskärm

Omkring 9 000 kvinnor och män har tjänstgjort i den svenska militära Afghanistaninsatsen 2002–2014. Fem svenska soldater har dödats, liksom två afghanska tolkar. Ett 30-tal svenska soldater har skadats.
Kostnaderna för hela Sveriges engagemang, inklusive civila insatser och bistånd, kan vara så stor som 27,5 miljarder kronor beroende på hur man räknar.
Trots kostnaderna och uppoffringarna så konstaterar utredningen av den svenska Afghanistaninsatsen att få mål har uppfyllts. Den svenska militära styrkan anses inte ha bidragit till att säkerheten upprätthållits i önskvärd utsträckning. Den har heller inte lyckats bygga upp förmågan hos de afghanska säkerhetsstyrkorna i tillräcklig grad. Däremot anses Försvarsmakten utvecklat sin egen förmåga, till exempel i samarbetet med Nato.

"Dålig måluppfyllnad"

Det civila biståndet har inte heller varit framgångsrikt när det gäller att minska fattigdomen.
– När det gäller minskad fattigdom så måste man säga att det finns ingen, säger Tone Tingsgård.
– Övergripande får vi ändå slå fast att det är en ganska dålig måluppfyllnad.
Det finns dock några ljusglimtar. Biståndet har bidragit till en positiv utveckling när det gäller utbildning och sjukvård, inte minst för kvinnor. Målen att verka för ett demokratiskt samhälle och för att stärka kvinnors ställning bedöms ha uppnåtts till "viss grad". Tingsgård påpekar dock att det är oklart hur hållbara de resultaten är.
Utrikesminister Margot Wallström (S) säger sig inte kunna svara på om insatsen var värd priset. Hon vill först studera utredningen. Wallström är dock tydlig med att de svenska soldaterna ska känna sig stolta.
– Det finns ingen som kan peka på att de har begått några misstag, har gjort övergrepp, har begått några fel. De har faktiskt utfört sitt uppdrag på allra bästa sätt, säger hon.

Dra lärdomar

Wallström uppger att det framför allt varit politiska och administrativa brister som man nu måste dra lärdomar av.
Hans Linde, Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson, följde presskonferensen. Han säger att Tone Tingsgård verkar ha varit "ganska försiktig".
– Hon var ganska försiktig i sina omdömen. Jag tycker att hon duckar för den stora knäckfrågan, nämligen varför misslyckades man med uppdraget att skapa säkerhet i Afghanistan, säger han till TT.

Tydlig skillnad

Utredaren konstaterar att insatsen inte präglades av samordning och samsyn och att de övergripande målen sällan konkretiserades på operativ eller taktisk nivå. En samlad strategi för hela insatsen togs inte fram förrän 2010.
Insatsen är den mest komplicerade och långvariga internationella som Sverige har genomfört. Tingsgård föreslår att regeringen framöver inrättar en särskild funktion på statssekreterarnivå för styrning, analys och uppföljning. Regeringen uppmanas också att tidigt fastställa en övergripande strategi för komplicerade insatser.
Tingsgård rekommenderar dessutom att man i framtiden gör en tydlig skillnad mellan militära insatser och civila biståndsinsatser.
TT: Var insatsen värd kostnaderna?
– Jag menar, att har man lärt sig något av det här så kan man våga säga att det är värt pengarna. Men det beror faktiskt på hur man förvaltar erfarenheterna, svarar hon.