Nu ligger bollen hos Putin
Bollen ligger nu hos Rysslands president Vladimir Putin.
Slår han tillbaka militärt mot USA kommer konflikten att eskalera på ett farligt sätt.
Den andra kärnfrågan: Räcker den begränsade attacken för att skrämma Assad från att använda kemvapen i framtiden?
USA, Storbritannien och Frankrike verkar ha gjort allt för att undvika att några ryska soldater skulle dödas i bombangreppen eller oskyldiga civila.
USA:s försvarsminister Jim Mattis sa dessutom uttryckligen att det som hände i natt var en isolerad attack. Det blir inga fler bomber så länge Assad avstår från att använda kemiska vapen.
Två tydliga tecken på att västvärlden till varje pris vill undvika att straffaktionen mot Assad ska leda till en upptrappad konflikt med Ryssland.
Den ryske USA-ambassadören twittrade hotfullt att Ryssland varnat USA för konsekvenser och att det nu skulle bli sådana. Men så länge de inskränker sig till ekonomiska sanktioner mot de tre länder som deltog i attacken så är det inget som kommer att inflammera situationen. Att Ryssland kallar till extramöte i säkerhetsrådet är mycket förväntat.
Mer att förlora
Faktum är att Ryssland har mer att förlora på att starta en militär konfrontation mot USA än vad de har att vinna på det.
Kriget i Syrien har varit en oerhörd framgång för Ryssland och stärkt Vladimir Putins roll som en internationell spelare. Han vill absolut inte riskera att förlora detta ryska fotfäste i Mellanöstern. Bättre då att svälja förödmjukelsen över att väst attackerade trots Rysslands varningar.
När det gäller Syriens framtid kommer Ryssland ihop med Iran att ha ett långt mycket större inflytande än USA och övriga västvärlden som mestadels står på sidlinjen och tittar på.
De tre västländerna säger uttryckligen att de inte har några planer på att gå in i kriget vilket ger Ryssland så gott som fria händer så länge de stoppar Assad från att använda kemvapen.
Bara en varning
USA:s, Frankrikes och Storbritanniens attack var räknat i missiler dubbelt så stor som USA straffoperation för ett år sedan då Assad-regimen använde kemvapen mot Khan Sheikhoun. Även antalet mål var större. Ändå var attacken mindre omfattande än vad många experter föreställt sig efter Donald Trumps hårda retorik.
Den var inte mer än en varning och ett sätt att visa västs kapacitet. En bidragande orsak kan ha varit att väst inte kunnat presentera hundraprocentiga bevis för att regimen låg bakom den senaste misstänkta kemgasattacken i Douma.
Eftersom USA i förväg pekat ut Syriens kemvapen-anläggningar som tänkbara mål är det inte omöjligt att regimen hunnit flytta på eventuella vapenlager. Nu återstår att se om de vågar använda dem igen.
Gömt undan
Egentligen ska regimen inte ha några massförstörelsevapen överhuvudtaget. Syrien, med Ryssland som garant, gick 2013 med på att låta förstöra alla sina kemvapen i utbyte mot att USA avstod från att attackera efter en omfattande kemvapenattack i Ghouta. Uppenbarligen gömde man undan en del eller har lyckats producera nya.
Assad har tidigare varit beredd att ta risken då vapnen ger honom ett extra övertag. I Douma vägrade rebellgruppen där att ge upp och låta sig evakueras. Dagen efter attacken kastade de in handduken.
Samtidigt har Assad nu ett sådant övertag i kriget att nyttan av vapnen måste ställas mot risken för nya och då betydligt mer omfattande bombattacker från väst.
Förhoppningsvis kommer Putin att tala om för Assad att det måste bli ett slut på hans användande av kemvapen eftersom dessa också innebär ett indirekt hot mot de ryska trupperna i Syrien. Syriens diktator kan inte trotsa en viktig allierad som Ryssland. Då hotas hans maktställning.
Återställd maktbalans
Även om Assad var den främsta måltavlan för bombräden var den också en mycket tydlig signal till Ryssland. Det gjorde Theresa May klart i sitt framträdande efter attacken.
– Vi kan inte tillåta att användandet av kemiska vapen normaliseras. Inte i Syrien, inte på Storbritanniens gator eller någon annanstans i världen.
En tydlig hänvisning till användningen av ett nervgift av sovjetisk typ vid mordförsöket mot en rysk dubbelagent i Salisbury. En handling som britterna tydligt pekar ut Ryssland som skyldig till.
Bombattacken i Syrien gav May möjligheten att skicka en militär signal om att britterna inte accepterar Rysslands handlande.
För president Trump var det omöjligt att inte attackera efter sina tuffa ord mot Assad och Ryssland. Om en bombattack uteblivit hade det varit en stor seger för Putin.
Nu är maktbalansen återställd.