Krav på mer pengar till migrationsdomstolarna

helskärm

Domstolsverket slår larm om att migrationsdomstolarna behöver ytterligare 200 miljoner kronor för nästa år.

Annars kommer högarna med mål som inte avgjorts att växa, varnar myndigheten.

– Trots stora insatser har man inte haft förmåga att avgöra alla mål som kom in efter den stora asylströmmen hösten 2015. Man har stora målbalanser kvar på domstolarna, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

– Det har tagit längre tid att handlägga de här målen än vad man kanske först förutsåg.

Tidigare år har Domstolsverket fått tillskott för att hantera de målen men i regeringens budgetproposition för 2020 är det inte tillräckligt, enligt myndigheten.

Ytterligare 200 miljoner

Nu pekar myndigheten på att det behövs ytterligare 200 miljoner kronor för nästa år. Annars måste bemanningen minska, vilket leder till att färre mål kommer att avgöras. Det i sin tur kommer att leda till att antalet inte avgjorda mål ökar även kommande år.

– Jämfört med de bemanningssiffror man har under hösten i år så räknar man med att till nästa höst gått ned med kanske 150 anställda, givet att det inte blir något tillskott, säger Martin Holmgren.

Det handlar om personal som har visstidsanställningar eller de som gör notarietjänstgöring under sin utbildning, säger han.

– Sedan är det inte alls säkert att det är tillräckligt. Det pågår en diskussion i vilken utsträckning man kan tvingas säga upp annan personal.

Ökade kostnader

Martin Holmgren säger att om målen blir liggande hos migrationsdomstolarna innebär det även ökade kostnader för Migrationsverket.

Domstolsverket har nu skickat in sin kostnadsprognos för de kommande åren till regeringen. Enligt Martin Holmgren är det viktigt för domstolarnas planering att få besked så fort som möjligt om det blir något tillskott.

Moderaterna påpekar att partiet i sin budget vill tillföra migrationsdomstolarna 178 miljoner kronor mer än regeringen.

– Som migrationsdomstolarna själva pekar på innebär de begränsade anslagen att det blir längre handläggningstider för asylmål. Och det innebär att enskilda drabbas för att de får vänta längre. Men det innebär ju också ökade kostnader på andra håll, till kostnader för boende under asyltiden, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M.