Tre av fyra nekas kontaktförbud
Anja Haglund/TT
Publicerad 2021-04-20
När en kvinna dödas av en närstående är det ofta kulmen på en lång period av våld och hot.
Men bara cirka en av fyra som ansöker om kontaktförbud för att få skydd beviljas detta.
Efter de senaste dagarnas uppmärksamhet kring dödligt våld mot kvinnor har frågan om kontaktförbud aktualiserats.
De tre senaste åren har över 32 000 personer ansökt om kontaktförbud, enligt Åklagarmyndighetens statistik. Av dessa har bara knappt 9 000 fått ett förbud beviljat.
– Det är inte så lätt att få kontaktförbud. Det är en stor inskränkning i den personliga friheten, och det blir en prick i belastningsregistret när man fått det. Det ska inte vara busenkelt att få, säger Mehrdad Sanaei, senior åklagare vid Göteborgs åklagarkammare och expert på kontaktförbud.
Men organisationen Unizon, som samlar 137 kvinno- och tjejjourer, är kritisk.
– Det här är en sista utväg för väldigt många kvinnor. När de får avslag upplever de det som att samhället säger "du är inte skyddsvärd", säger Olga Persson, förbundsordförande för Unizon.
"Ett haveri"
Det vanligaste skälet till att kontaktförbud inte beviljas är att förutsättningarna inte är uppfyllda, säger Mehrdad Sanaei.
– Ibland ansöker folk om kontaktförbud utan att egentligen veta vad syftet är. Kontaktförbud är i första hand till för att användas i relationsärenden. Är det något enstaka tillfälle och en vilt främmande person, då kan inte kontaktförbud komma ifråga, och sådana anmälningar har det funnits gott om, säger han.
Åklagaren bedömer vid beslutet om kontaktförbud dels risken för framtida brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier, och dels proportionaliteten. Kontaktförbud får bara meddelas om risken för brott uppväger de konsekvenser det innebär för den person som förbudet är tänkt att gälla.
Olga Persson anser att de många avslagen är ett misslyckande för samhället.
– Vi anser att kontaktförbuden i dag är ett haveri, verkligen, säger hon.
Ett stort problem är också att överträdelser mot ett kontaktförbud sällan ger konsekvenser, fortsätter hon.
– De flesta överträdelser betecknas som ringa och är då straffria, till exempel ett sms eller att man åker förbi med bilen flera gånger om dagen. Det är oacceptabelt.
Få med fotboja
Unizon anser, precis som även flera politiker framfört de senaste dagarna, att kontaktförbud ska kunna förenas med fotboja direkt. I dag är det bara möjligt om personen redan brutit mot ett kontaktförbud.
– Det är ju helt absurt att en man först ska hota och förfölja kvinnan en gång till innan en fotboja kan komma ifråga, säger Olga Persson.
Antalet förövare som fått elektronisk fotboja de tre senaste åren är så lågt som 15, enligt Åklagarmyndighetens statistik. Detta trots att lagen skärptes 2018, för att det skulle kunna meddelas i fler fall.
– Vi har inte sett någon större förändring. Åklagarna kan bli mycket bättre och mer offensiva på att meddela kontaktförbud med fotboja, säger Mehrdad Sanaei.
Falsk trygghet
Han framhåller samtidigt att kontaktförbud riskerar att invagga kvinnor i en falsk trygghet.
– Det har ett stort signalvärde, men däremot hindras inte den som vill någon illa av kontaktförbudet rent fysiskt. Vid fotboja får polisen reda på en överträdelse direkt och kan ingripa, men det är ingen garanti för att inte personen hinner skada skyddspersonen innan polisen kommer till platsen, säger han.
I höstas föreslog en statlig utredning att lagen ändras så att utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med fotboja direkt, och att straffet för överträdelser skärps.
– Kontaktförbudet innebär inget som helst skydd om det inte får några konsekvenser när det överträds. Men det är ändå en viktig markering från samhällets sida att vi inte accepterar att män hotar och förföljer kvinnor som har sagt att de inte vill ha kontakt, säger Olga Persson.
PODD Männen som dödar kvinnor
Aftonbladet Daily med Kerstin Weigl, reporter på Aftonbladet.