Wilhelm Agrell: Troligen en stat som skickat flygplansdrönarna

Uppgifter: Tas på stort allvar – cirklade runt känslig plats

Uppdaterad 2022-01-22 | Publicerad 2022-01-21

Fyra flygplansdrönare i luften på väg in mot city – så löd larmet tidigare i veckan som gick ut till poliser över hela Stockholm.

Aftonbladet har kartlagt drönarincidenterna som riktar sig mot avgörande samhällsfunktioner, men också rikets ledning.

– I ett annat läge skulle drönarna ha kunnat medföra en vapenlast och slagit ut samhällsfunktioner, säger professor i underrättelseanalys Wilhelm Agrell.

Strax efter mörkrets inbrott i tisdags inleddes en insats i Stockholmsområdet efter att fyra flygplansdrönare upptäckts ”hovrande” över Nacka.

Enligt uppgifter till Aftonbladet flög en av drönarna över Bergs oljehamn som ägs av Circle K och förser hela Mälardalen med olika typer av bränsle. Det ledde till att den regionala insatsledaren på polisen skickade en ledningsresurs, en befälsbil, till platsen.

– Drönaren cirklade runt oljecisternerna och oljedepån och det tog man på stort allvar eftersom det är en så känslig plats om något skulle hända, säger en myndighetskälla till Aftonbladet.

”Flertalet drönare”

Strax efter klockan 17 ska det ha stått klart inom polisen att det var frågan om drönare ”av den större typen” med vingar. Nu lämnade flera av drönarna också Nacka och flög in mot city. 

– Vid den här tidpunkten var det flertalet drönare som flög in mot city på samma gång, säger en myndighetskälla.

Två av flygplansdrönarna sågs senare vid Kaknästornet som är skyddsobjekt och en tredje dök upp vid det stora vattenverket i Norborg som är skyddsobjekt.

Aftonbladets kartläggning visar att tisdagen var andra kvällen i rad som flera stora flygplansdrönare observerades samtidigt i Stockholmsområdet. I måndags kunde polisen, enligt myndighetshandlingar, observera 6-7 drönare samtidigt på olika håll i södra Stockholm, flera av dem över skyddsobjekt.

Dessförinnan, i helgen, flög stora drönare samtidigt in över landets tre kärnkraftverk vid ungefär samma tidpunkt.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har flera involverade myndigheter bra bilder och filmer på flygplansdrönarna – också kvällstid tack vare särskild teknik för fotografi under mörkerförhållanden.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, säger att flera saker tyder på att det är en stat som ligger bakom incidenterna.

Agrell: ”Finns ett mönster”

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, pekar på att drönarnas storlek och samordningen mellan flygningarna tyder på att det är en stat som ligger bakom incidenterna.

– Det finns ett mönster i att det har skett drönarflygningar samordnat i olika delar av landet och mot olika typer av civila och militära skyddsobjekt. Om man utgår ifrån hypotesen att det är ett sådant mönster så kan man avfärda att det är en enskild person som ligger bakom det här utan det behöver vara en större struktur. En organisation eller en stat.

Han säger att flygningarna innebär väldigt liten risk för upptäckt.

– Riskerna är väldigt små och det inser man när man lyssnar på de svenska myndigheternas utläggningar om vad de kan och inte kan göra mot drönare. Om drönaren inte själv kraschar är sannolikheten ganska liten att den ska hamna på backen. Även om den havererar så kan det här vara en farkost som inte på något självklart sätt går att härleda till en enskild främmande makt.

Pekar på sårbarheter

Motivet, menar han, är sannolikt att skrämmas. På flera plan. Budskapet når både vanliga medborgare och befattningshavare i exempelvis myndigheter.

– Det är förmodligen inte så att man har inlett ett upptrappat underrättelsearbete för att samla in uppgifter om Drottningholms slott, utan det här är ett sätt att visa upp förmåga och samtidigt försvararens oförmåga. ”Vi kan göra det här och ni kan ingenting göra åt det.” Det är ett väldigt kraftfullt budskap. Dels är det demoraliserande, dels är det väldigt hotfullt för det innebär att ”nästa gång kanske vi har med oss vapenlast”.

Wilhelm Agrell menar att det också handlar om ett budskap till svenska makthavare inför framtiden.

– Det är nog Sverige som nation man vänder sig emot. Det handlar ju om att få medborgarna att bli rädda och inse att myndigheterna inte kan skydda dem. Att få myndigheterna att framstå som handfallna och det gör de ju också väldigt bra själva. Att visa att Sverige har så stora sårbarheter att man i en kommande internationell kris, som jag tror det här är ett förspel till, ska hålla en låg profil.

Liknar ”Ryska påsken”

De samtidiga inflygningarna över kärnkraftverk, och agerandet när flygplansdrönare förefaller ha flugit in mot centrala Stockholm på samma gång, gör att Wilhelm Agrell tycker att man kan dra vissa paralleller till den så kallade ”ryska påsken” 2013, en liknelse som också försvarsdebattören Freddy Jönsson Hanberg tidigare i veckan tagit upp.

Vid händelsen 2013 simulerade Ryssland kärnvapenanfall mot Sverige med bombplan.

– Händelserna skiljer sig åt men det bakomliggande maktpolitiska och psykologiska syftet kan vara det samma – nämligen att uppmärksamgöra Sverige på sårbarhet.

John Granlund

Så tipsar du Aftonbladet

Tipsa! är det enklaste och snabbaste sättet att skicka tips, bilder och video till oss.
Du når redaktionen dygnet runt via knappen Tipsa! i Aftonbladet-appen. Aftonbladet garanterar alla tipsare källskydd, en grundlagsskyddad rättighet enligt Tryckfrihetsförordningen. Alla tips skickas krypterade.

Du kan också ta kontakt med oss på andra sätt.
Mejl: tipsa@aftonbladet.se
SMS/MMS: 71000
Tipstelefon: 08-411 11 11
Har du ett känsligt tips: Kontakta oss genom Secure Drop
Tänk på detta vid en nyhetshändelse: Var aldrig i vägen för räddningspersonal eller polis. Utsätt inte dig själv eller andra för risker. Tänk på den personliga integriteten. Var inte för närgången utan håll dig på behörigt avstånd.