Så (o)viktig är EU:s svenska ledartröja

Uppdaterad 2018-08-31 | Publicerad 2009-07-01

Cecilia Malmström (FP) och Jonas Sjöstedt (V) om vikten av det svenska EU-ordförandeskapet

Som EU:s ordförande ska Fredrik Reinfeldt möta Obama, Jintao och Medvedev.

Han ska leda EU genom finanskris, klimatkris och fördragskris.

Reinfeldts och Sveriges stund i världspolitiken?

– Absolut! säger EU-minister Cecilia Malmström.

– Nja, säger vänsterpartisten och förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt.

Så här viktigt, eller oviktigt, är det faktum att Sverige i dag blir ordförande för hela den Europeiska unionen.

När du läser det här har José Manuel Barroso, Margot Wallström och de andra mäktiga i EU:s regering, kommissionen, landat i Stockholm. I eftermiddag träffar de kungen och i kväll blir det kalas på Skansen.

Värd för alltihop: vår egen statsminister Fredrik Reinfeldt. Från och med i dag och fram till nyår är det han som leder EU:s arbete. I den rollen kommer han att flyga och fara mellan USA och Kina, Indien och Sydafrika. Det är nu han ska få sin stund i världspolitiken och Sverige sin chans att påverka.

Eller? Vi frågade entusiasten Cecilia Malmström, Sveriges EU-minister och skeptikern, Jonas Sjöstedt, vänsterpartist och tidigare EU-parlamentariker.

Hur mycket kan Sverige påverka unionen som EU:s ordförandeland?

Malmström: Det är klart att det spelar roll vem som är ordförande. Vi har tidigt i processen kunna lyfta viktiga frågor. Bland annat finns Östersjöstrategin på dagordningen men även ett östligt partnerskap, som är ett svensk-polskt initiativ. Vi i Sverige är ganska kända för att jobba öppet och effektivt. Vi är ett litet land och det är ganska korta puckar och väldigt transparent.

När det gäller klimatförhandlingarna i Köpenhamn spelar det roll att vi i Sverige brinner för klimatfrågan. Det är inte säkert att vi lyckas. Men förhandlingarna påverkas av att EU leds av ett land som tar de här frågorna på stort allvar.

Sjöstedt: Väldigt lite. De frågor som ska hanteras har redan planerats sedan tidigare. Sveriges uppgift blir att få besluten tagna. Det handlar om att medla mellan medlemsländerna och EU:s institutioner. Så fungerar ordförandeskapet för små länder. Det kan mycket väl hända att man tar flera viktiga beslut. Men det är inte samma sak som att Sverige är med och påverkar.

Bryr sig resten av världen om att just Sverige är EU:s ordförandeland?

Malmström: Ja, att döma av den enorma mängd utländska journalister som bevakar det här.

Sjöstedt: De flesta människor som bor i EU kommer inte att minnas att Sverige var ordförandeland. Minns du det irländska eller det portugisiska ordförandeskapet? Inte? Då kan man tänka sig hur en bonde i Indien ser på vårt ordförandeskap.

Hur viktigt är ordförandeskapet för väljaropinionen här hemma?

Malmström: Det är väldigt svårt att säga. Men jag tror att de frågor som Sverige kommer att driva, som finanskrisen och klimatet, är sådana frågor som oroar svenskarna. På så sätt finns ett stöd för oss. Men samtidigt är det här svåra frågor och det finns ingen garanti för att vi lyckas.

Sjöstedt: För regeringen är det här en chans att visa upp sig på den internationella scenen och synas mycket i nyheterna. Det är viktigt för regeringen i förhållandet till de svenska väljarna.

Är det bra eller dåligt för svenska avtryck att det är så stora frågor som ska avgöras, som finanskris, klimatavtal, och lissabonfördragets vara eller icke vara?

Malmström: Det är klart att vi hade velat ha ett enklare ordförandeskap. Men nu har vi det här och vi får göra så gott vi kan. Men i lugnare tider är det naturligtvis lättare att driva och få igenom mindre frågor.

Sjöstedt: Möjligheterna att påverka politiken på de här områdena är ganska liten. En skicklig förhandlare kan påverka på marginalen. Men om man lyckas med alla dessa beslut, då kommer vi att säga att vi har genomfört ett fantastiskt ordförandeskap. Om det går åt pipan kommer Fredrik Reinfeldt att få stå där med skammen. Men på det hela taget spelar det ingen roll att det är just Sverige som har varit ordförandeland.