Ministern om ”limbofallen”: ”Kan oftast utvisas”
Maria Malmer Stenergard imponerad av nya danska Återvändade-myndigheten: ”Fått effekt”
Publicerad 2023-04-27
De senaste dagarna har en asylsökande pojke som säljer majblommor hyllats av regeringen.
Migrationsministern vill inte kommentera 12-årige Murhafs fall, eller att hans familj efter många år fortfarande inte vet om de får stanna i Sverige.
– Men jag tror inte att det är bra om någon lever i ovisshet så länge, och i synnerhet inte barn, säger Maria Malmer Stenergard.
Han har sålt majblommor för miljoner, men för Aftonbladet berättade Murhaf, 12, om sin största dröm: ett svenskt personnummer. Att ett barn som är fött i Sverige efter tolv år fortfarande inte vet om han får stanna, har förvånat många.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) är noga med att hon inte kan kommentera Murhafs fall, då det är myndigheternas ansvar.
– Varje fall är verkligen unikt, jag har inte kunskaper i det enskilda fallet och kan verkligen inte heller uttala mig. Men generellt måste vi få till en mer effektiv asylprocess där människor väntar kortare tid och där vi verkligen säkerställer att de beslut som fattas också verkställs, säger hon.
Kan man tänka sig amnesti för dem som varit här som asylsökande en väldigt lång tid?
– Om vi sänder de signalerna, att om man till varje pris klamrar sig fast man har fått tydliga beslut från domstol och Migrationsverket, och att det i förlängningen lönar sig, då underminerar vi hela den reglerade invandringen.
Vill utvisa fler ”limbofall”
I en serie artiklar har Aftonbladet berättat om människor som likt Murhaf lever i ovisshet - de så kallade limbofallen. En växande grupp människor som inte kan utvisas. Många saknar pass och id-handlingar och kommer från länder utan avtal med Sverige.
Maria Malmer Stenergard blickar ut i det öde lunchrummet, högst upp i ett av de enorma regeringskomplexen mitt i Stockholm. Det är hennes uppgift att se till att färre kommer hit. Och att fler återvänder.
Vi berättar för ministern om 19-årige Murad från Marocko. Han har gjort allt för att återvända, men hemlandet vägrar att erkänna honom. Nu lever han utan rättigheter i Sverige.
Maria Malmer Stenergard säger att hon hört talas om ”limbo”-problemet, och hävdar att regeringen jobbar hårt med att genomföra fler utvisningar av dessa personer.
– Så länge den enskilde samverkar går det oftast, säger hon.
Är det en rimlig situation att människor Sverige som inte kan utvisas ska leva utan rättigheter?
– Nej, det är det naturligtvis inte.
Vill ha snabbare utvisningar
Maria Malmer Stenergard menar att lösningen på limbofallen är en förändring av flyktingpolitiken i grunden.
– När man i dag får ett beslut om att återvända till sitt hemland blir det ofta inte så stor skillnad i praktiken. Många kan bo kvar på samma ställe. Barnen går kvar i skolan. Till skillnad från exempelvis Danmark, där det samma dag som man får besked också blir konsekvenser för var man bor.
Ministern har tidigare uppgett att hon vill ”utrota” skuggsamhället, ett kontroversiellt ordval som hon står fast vid.
– Det här handlar självfallet inte om min syn på de människor som ofta lever i just ett väldigt djupt lidande utan om skuggsamhället som sådant. Inte minst barn och kvinnor far väldigt illa.
Vill se särskilda boenden för asylsökande
Frivilligorganisationer varnar för att de nya, tuffare tagen och ökat antal utlänningskontroller tvärtom riskerar att driva flyktingar in i kriminalitet och öka den psykiska ohälsan.
Men Maria Malmer Stenergard håller inte med om att hennes politik kan leda till att skuggsamhället växer.
– Det vi ser är resultatet av den tidigare förda politiken, som har varit alldeles för slapp. Ett nej har i praktiken inte varit ett nej.
Så hur vill du att mottagandet ska se ut?
– Alla som kommer hit och söker skydd ska bo på ett särskilt ankomstboende. Det ska gå snabbare att få besked. Får man ett ja, då vill jag att man ska ha en motorväg in i det svenska samhället med bästa möjliga tillgång till undervisning i svenska och kunskaper om det svenska samhället. Är det ett nej vill jag att man flyttas till ett avreseboende, säger Maria Malmer Stenergard.
När kan sådana boenden bli verklighet?
– Vi ska tillsätta en utredning. Och säkerställa att vi får bästa möjliga organisation för det här. Så ett par år framåt.
Vägrar förhandla med talibanerna
Sverige har i dag inga förbindelser med talibanregimen i Afghanistan och tusentals människor med avslag kan inte utvisas dit.
Du talar ofta om vikten att förhandla fram avtal med länder att ta tillbaka sina medborgare. Ska ni göra det med talibanerna?
– Det gör vi inte.
Hon kallar gymnasielagen, som gav många unga afghaner en extra chans till uppehållstillstånd, en ”skamfläck för Sverige”.
– Den har inneburit att en del personer som inte bedömts ha skyddsskäl ändå fått en särskild väg in i det svenska samhället och samtidigt i många fall lett till ett långvarigt lidande. Vi kan inte ha sådana nischade särlagstiftningar för vissa grupper i framtiden.
Regeringen vill att Sverige ska ligga på EU:s miniminivå när det gäller migration. Vad betyder det?
– Medan många länder i Europa kämpar för att komma upp till miniminivån har Sverige på många områden lagt sig över den. Och då handlar det väl snarare om ett strukturerat arbete för att se om Sverige har mer generösare regler än direktivet stipulerar. Och justera nedåt för det.
Danmark en förebild
Det är ingen hemlighet att regeringen gärna sneglar på Danmark.
I veckan besökte Maria Malmer Stenergard danska regeringen och invandringsministern Kaare Dybvad Bek. Hon säger sig vara särskilt imponerad av danska Hjemrejsestyrelsen, Återvändandemyndigheten, som inrättades för tre år sedan.
– Det är bra både för trovärdigheten för hela migrationssystemet, och också bra för den enskilde, att inte fastna i limbo.
Men hon tror inte att det behövs någon ny myndighet i Sverige.
I dag har både Migrationsverket och Sida fått i uppdrag att arbeta för att fler ska återvända frivilligt till sina ursprungsländer.
– Jag tror att det är viktigt att vi får en verksamhet som är lika dedikerad till just återvändandeuppdraget, och att vi inte riskerar att ta resurser därifrån när det blir ansträngt på nåt annat område. Men jag tror att vi kan lösa det inom befintlig myndighetsstruktur. Det är inte skapandet av en myndighet i sig som är lösningen, säger hon.
Även samarbetspartiet SD har lyft fram Danmark som en förebild, till exempel hur landet arbetar med ”reptrieringskartor” för att visa upp hur många invandrare som återvandrar till sina ursprungsländer - i utbyte mot att avsäga sig uppehållstillstånd.
Hur många ska återvandra varje år om du får bestämma?
– Jag ger inga sådana siffror. Min målsättning är ju att alla som vill återvandra i alla fall vet att det finns stöd att få och att det finns tillräckliga resurser för det.
