Kritiken från bensinbolagen: Regeringen prisbluffar om reduktionsplikten

”Man kan räkna med en risk för uteblivna priseffekter”

Uppdaterad 2023-05-09 | Publicerad 2023-05-08

Regeringen hävdar att det ska bli ”5,50 kronor billigare per liter diesel att tanka redan 2024”.

Men flera bensinbolag Aftonbladet pratat med pekar på att regeringens uträkning baseras på nivåer som aldrig existerat.

– Vad man lite fult gör är att tar ett värde som aldrig funnits eller ens kommer att finnas, säger Per-Arne Karlsson, pr-direktör på St1.

Redan när Ulf Kristersson vann valet och med hjälp av Tidöavtalet kunde ta över rollen som Sveriges statsminister stod det klart att de aviserade höjningarna av reduktionsplikten inte skulle bli av.

Redan i mars förra året hade S-regeringen pausat höjningen av reduktionsplikten för 2023.

Men när regeringen i en debattartikel i DN under söndagen basunerade ut att reduktionsplikten för både bensin och diesel skulle sänkas till 6 procent skrev man att det skulle bli runt 5,50 kronor billigare att tanka diesel redan 2024.

Först en bit längre ner i artikeln preciserades: ”jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för detta år”.

”Blir fiktiva värden”

Detta fick Per-Arne Karlsson, direktör för publika relationer på St1, att reagera.

– Man antar ett pris en bit in i framtiden, men då kan man ju anta vad som helst. Om vi höjer vårt pris med tio kronor och sedan sänker det med nio kronor har vi gjort något, men det blir ju bara fiktiva värden. Ett pris utgår ju bara i stunden.

Han påpekar att sedan valrörelsen, där många lovade sänkningar på priser har dieselpriset mycket riktigt sjunkit, med så mycket som 7–8 kronor. Dock inte till följd av politiska beslut, utan beroende på helt normala prisfluktuationer.

– Det visar bara hur volatil världsmarknaden är. Det är många saker som påverkar ett pris, råvarupriser, dollarkurs och inflation.

St1 öppnar i slutet av året ett raffinaderi där man årligen ska producera 200 000 ton förnybar HVO-diesel prodcuerat av tallolja från skogsbruket och använd frityrolja.

Med minskad reduktionsplikt minskar den svenska marknaden, men St1 är inte oroliga för att stå med produkter på lager. Marknaden skriker efter biodrivmedel.

– Vår dröm är att tillverka något i Sverige med svenska råvaror och sälja på den svenska marknaden, det är ju ganska onödigt att köra runt produkten.  Vi är inte oroliga för avsättningen, det handlar om volymer som lätt går att sälja i andra länder, säger Per-Arne Karlsson vid St1.

Han anmärker också på att regeringens utspel om att man satsar på barnfamiljen är märklig, då prisskillnad för bensin i sammanhanget väntas bli mycket blygsam och att personbilsflottan till 70 procent består av bensindrivna fordon.

– För oss är det väldigt olyckligt. Vi har varit bortskämda med en ganska stabil energipolitik, och 7 av 8 partier var överens om att reduktionsplikten var ett bra styrmedel för att kunna ställa om för klimatets skull. Att man pausade höjningarna 2023 tyckte vi i industrin var väldigt bra då man måste kalibrera sig med omvärlden. Men det man gör nu är väldigt dramatiskt, och vi tycker det är alldeles för låga nivåer, säger Per-Arne Karlsson, som hellre sett en ny gemensam och långsiktig strategi för reduktionsplikt.

”Högre nivå än vi har i dag”

Även på Circle K har man noterat att regeringen kalkylerat prissänkningen mot en nivå som aldrig existerat.

– De har utgått från en högre nivå än vi har i dag. Men det är olyckligt att man tar i så kraftigt. När reduktionsplikten trädde i kraft 2018 skedde ingen stor prishöjning på marknaden, vilket berodde på att man samtidigt gjorde en skattesänkning. Vi hade hellre sett att man gått tillbaka till den nivån och sedan gjort en långsiktig plan, säger Lennart Olsson, chef för prissättning och biobränslen på Circle K.

Hos Circle K räknar man med att priset på fossildiesel kommer att öka i takt med att efterfrågan stiger, vilket kommer att påverka priset vid pump för kund. I värsta fall kan det äta upp den sänkning som regeringen tänkt sig när man minskar andelen av det normalt sett dyrare biodrivmedlet.

– Jag har svårt att se att det ska ligga runt 5,50 kronor per liter, utan skulle säga att det blir betydligt lägre, vilket bland annat beror på väntade höjningar i basdieseln. Vi tror inte det kommer hamna på de nivåerna regeringen gått ut med, säger Lennart Olsson.

Statsminister Ulf Kristersson efter partiledardebatten på söndagskvällen.

”Risk att priseffekt uteblir”

Något ironiskt i sammanhanget är att regeringens besked, enligt Lennart Olsson av allt att döma kommer leda till en initial nedgång av priset på biodiesel.

Beskedet lär också leda till att Sverige får importera dyrare fossildiesel i större utsträckning för att kunna hålla motsvarande köldprestanda som i dag, där också skatten i nuläget är högre.

Inte heller Preem är helt nöjda med de tvära kasten i svensk energipolitik.

– Stora industrier eftersträvar långsiktighet och tydliga spelregler, det är oerhört viktigt. I det här fallet innebär det en kraftigt ökad efterfrågan på fossila drivmedel i Sverige. Men för Preems planer och långsiktiga strategier har det ingen påverkan, vi har redan satt ner foten om att vi ska ställa om hela vår verksamhet till 2035, och det arbetet kommer att fortsätta oberoende av vilken nivå reduktionsplikten ligger på, säger Dani Backteg, presschef på Preem.

Enligt bensinjätten finns en risk att kunden inte ser några prisförändringar över huvud taget.

– Följden av en kraftig sänkning av reduktionsplikten blir att efterfrågan på ren fossildiesel ökar, på en redan bevisat ansträngd marknad. Högre efterfrågan och lägre utbud brukar påverka priset på vilken vara som helst. Ska vi ha tillräckligt med drivmedel lär vi behöva importera det och då blir det sannolik dyrare. Utifrån den situationen är det en risk att priseffekter uteblir, att det inte blir den sänkning man vill.

KD om beräkningen

Mia Widell är presschef hos energi- och näringsminister Ebba Busch. I en kommentar skriver hon:

”Beräkning i förslaget utgår från den nivå på reduktionsplikt som riksdagen beslutat tidigare. Gällande lag innebär att reduktionsplikten höjs från nuvarande 30,5 procent till 40 procent redan 2024, och därefter till 45 respektive 50 procent 2025-2026 för diesel. Det är detta samarbetspartierna nu ändrar på när reduktionsplikten istället sänks till 6 procent. Att kalla en lagstadgad höjning för fiktiv är inte en korrekt beskrivning, snarare skulle den blivit än mer kännbar för många familjer och andra hushåll. Sedan framgår det klart och tydligt i debattartikeln att förändringar i utbud och efterfrågan kan påverka vår siffra.”

ANNONS

Följ ämnen i artikeln