Utredaren: Sjuktalen i dag tyder på att det finns brister

Publicerad 2020-05-02

Vem ska ta hand om oss när vi blir gamla?

Frågan kommer att bli en av framtidens stora.

– Omsorgsyrkena måste bli mer attraktiva, säger Göran Johnsson, regeringens nationella samordnare för att öka kvaliteten i äldreomsorgen.

Antalet personer över 80 år kommer att öka radikalt i Sverige.

De äldre beräknas öka med en kvarts miljon under innevarande decennium, enligt Sveriges kommuner och regioner.

Det är en ökning med 50 procent fram till 2029.

Om 25 år beräknas antalet 80-plussare ha dubblerats – till en miljon.

Men antalet undersköterskor ökar inte.

Utan tvärtom – så har antalet undersköterskor i kommunal verksamhet minskat med tio procent mellan 2014 och 2017, enligt Kommunal.

Samtidigt har åtta av tio kommuner aviserat besparingar inom välfärden.

Och Arbetsmiljöverket larmar om ökad arbetsbelastning, mer stress, mer slimmande scheman och sämre bemanning inom äldreomsorgen.

Så var det redan före coronapandemin. Sedan dess har situationen och arbetsmiljön inom äldreomsorgen försämrats ytterligare.

Kräver nationellt stöd

Behovet av att rekrytera personal till äldreomsorgen bedöms vara mycket omfattande.

Även tillgången till trygghetsboenden, seniorboenden och äldreboenden måste öka.

Regeringen klassar situationen som något som kräver nationellt stöd och har utsett en nationell samordnare för att öka kvaliteten inom äldreomsorgen.

Syftet är att skapa en attraktivare arbetsmiljö och att fler ska söka sig till yrket som undersköterskor samt att föreslå välfärdstekniska lösningar.

– En förutsättning för att Sveriges äldre ska få en vård och omsorg av god kvalitet är tillgången på personal med rätt kompetens. Det måste också finnas förutsättningar för personalen att vilja stanna kvar i yrket, sa socialminister Lena Hallengren i samband med utnämningen.

Socialminister Lena Hallengren.

Coronapandemin har nu – på olika sätt – skarpare belyst bristerna inom äldreomsorgen.

Det krävs flera förändringar för att omsorgsyrkena ska bli attraktiva. Det uppger regeringens nationella samordnare Göran Johnsson, tidigare ordförande för IF Metall.

– Mera omfattande utbildningsinsatser måste till så att fler undersköterskor kommer ut på arbetsmarknaden. Antalet kvinnor och män som söker sig till utbildningen måste öka, säger han.

Annars kommer personalbristen inom äldreomsorgen att förvärras.

Vill se skyddad titel

Andra åtgärder han hoppas på kan öka intresset för yrket är:

Att undersköterska blir en skyddad titel.

Att heltid blir norm i äldreomsorgen.

Möjligheten att kunna få bättre betalt efter en längre tid i yrket och när man gör ett bra jobb.

En god arbetsmiljö.

– Ett arbetsmiljölyft är nödvändigt om jobbet ska bli mer attraktivt. Människor måste kunna jobba heltid fram till pensionen. Sjuktalen i dag tyder på att det finns brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger han.

Det talas mycket om välfärdsteknik – som övervakningskameror och robotar. Kan det verkligen ersätta personal?

– Teknik är ett bra hjälpmedel. Välfärdsteknik kan underlätta såväl för den äldre som för den anställde. Ny teknik kan i viss mån påverka bemanningsfrågan, säger Göran Johnsson.

– Men teknik kan aldrig lösa bemanningsfrågorna, säger han.

– Den mänskliga kontakten får aldrig utarmas. De som söker sig till jobb inom vård och omsorg gör inte detta för att de ska sitta i teknikrum och styra, utan de gör detta för att de är intresserade av människor.

”Den mänskliga kontakten får aldrig utarmas. De som söker sig till jobb inom vård och omsorg gör det för att de är intresserade av människor”, säger Göran Johnsson, regeringens nationelle samordnare för ökad kvalitet i äldreomsorgen.