Vem vågar Österrikes ”underbarn” samarbeta med?

Erika Nekham/TT

Uppdaterad 2019-10-01 | Publicerad 2019-09-26

"Ibizaskandalen" blev för mycket – i våras sprack ännu en regering i Österrike i förtid.

I söndagens nyval kommer väljarna sannolikt ge konservative Sebastian Kurz en ny chans som förbundskansler.

Frågan är bara vem han ska våga samarbeta med denna gång.

För tolv år sedan förlängdes mandatperioden i Österrike, från fyra till fem år. En något skrattretande lagändring kan tyckas, då österrikarna både dessförinnan och efteråt sett flera regeringar falla i förtid.

På söndag är det dags för nyval igen, efter det att koalitionen mellan konservativa ÖVP och högerpopulistiska FPÖ sprack i våras efter knappt ett och ett halvt år.

Spiken i kistan blev avslöjandet av den så kallade Ibizaskandalen, där dåvarande FPÖ-ledaren och vicekanslern Heinz-Christian Strache spelade huvudrollen. I en hemlig videoinspelning syns Strache festa på Ibiza med en kvinna som han tror är en investeringsvillig släkting till en rysk oligark. Han hörs planera hur kvinnan ska kunna hjälpa FPÖ att ta kontroll över en österrikisk tidning, och antyder att hon ska få tillgång till upphandlingar.

Dagen efter avslöjandet avgick Strache. Men det räckte inte – förbundskansler Sebastian Kurz (ÖVP) ville även sparka den kontroversielle inrikesministern, FPÖ-politikern Herbert Kickl. Då avgick alla FPÖ-ministrar i protest. Nyval blev ett faktum och en övergångsregering styr i nuläget.

Flera skandaler

ÖVP ser trots allt ut att vinna överlägset i söndagens val, och partiledaren Sebastian Kurz kan högst troligt snart kalla sig Österrikes förbundskansler igen.

– Frågan är vem han ska regera tillsammans med. Det har han inget svar på, säger Kathrin Stainer-Hämmerle, professor i statsvetenskap vid Carinthiauniversitetet.

Kurz, som kallats ett politiskt underbarn, tog över ÖVP som 30-åring. Partiet har under hans ledning tagit högerkliv, och politiken överlappar till stora delar FPÖ:s. Ett alternativ är därför att återigen bilda regering med högerpopulisterna. Men det är ett vågspel. Ibizaskandalen spökar fortfarande, och har blivit ett större bekymmer för ÖVP än för FPÖ, enligt Reinhard Heinisch, professor i statsvetenskap vid universitetet i Salzburg:

– FPÖ har hanterat skandalen nu, det är inget som får partiets väljare att tveka. För Kurz däremot är detta ett problem.

Hårdför och omdiskuterad

Det första dilemmat för Sebastian Kurz är om han ska våga lita på FPÖ igen. Ibizaskandalen var nämligen inte den enda problematiska historien som dess partiföreträdare stod för under den gemensamma tiden vid makten. Dessutom har nu fyra av totalt fyra regeringar som FPÖ ingått i under åren kraschat i förtid.

Problem nummer två är Herbert Kickl. Den sparkade inrikesministern är ett rött skynke för många utanför FPÖ. Samtidigt spelar han en viktig roll för en stor del av FPÖ:s väljarbas. Därför måste han vid ett samarbete ges en roll som accepteras i många läger.

– Han representerar det mer hårdföra inom FPÖ. Partiet har tvingats omvandla sig och har rört sig från ytterkanten in mot mitten för att locka väljare. Många kärnväljare känner därför att FPÖ inte längre är så radikalt, utan att det mer börjat liknar ett konservativt parti. Kickl fungerar som en garant för det högerpopulistiska FPÖ, med en hård invandringspolitik och skepsis mot EU, säger Reinhard Heinisch och fortsätter:

– Kickl måste få en post som gör att hans sympatisörer inte känner sig svikna av FPÖ.

Många maktlystna

Sedan andra världskriget har Österrike mestadels styrts av storkoalitioner mellan ÖVP och Socialdemokraterna, SPÖ. Det är förstås ett alternativ att upprepa ett sådant samarbete, men även det är förenat med stora svårigheter. Partierna står långt ifrån varandra politiskt och i en tv-debatt häromdagen blev det tydligt hur de svårt de båda partiledarna har för varandra.

Det tredje alternativet för Sebastian Kurz är att prova en ny variant – en regering med De gröna och det liberala partiet Neos. Men även där blir det politiska avståndet en utmaning.

– Men Kurz är skicklig, han skulle snabbt kunna byta rikting och skapa en överenskommelse. Både De gröna och de liberala vill regera. Samtliga är maktlystna, särskilt Kurz, säger Reinhard Heinisch.