Grovt djurplågeri föreslås bli nytt brott

helskärm

Inför ett särskilt grovt djurplågeribrott, föreslår regeringens utredare.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är spontant positiv:

– Jag utesluter inte att vi skärper straffen för grova djurplågeribrott.

Regeringens utredare Lars Wallinder har sedan augusti 2018 sett över lagstiftningen för djurskydd och djurplågeri. Uppdraget var att bedöma dels om de allvarligaste brotten mot djur har tillräckligt stränga straff, dels om regelverket för brott och straff är ändamålsenligt och effektivt.

I dag är maxstraffet för djurplågeri två års fängelse. Nu föreslås att brottsbalken utökas med ett grovt djurplågeribrott. Det innebär att straffet för dessa särskilt allvarliga brott alltid skulle bli fängelse – som lägst sex månader och högst fyra år.

Katter och kossor

TT: Vad att huvudskälet till att du vill införa grovt brott?

– Straffet ska stå i proportion till brottets allvar och det ska vara en differentiering så att mer allvarliga gärningar möts av strängare straff. I dag är det ganska jämnt, svarar Wallinder som också anser att straffskalan behöver utökas för att bättre spegla hur samhället ser på brott mot djur.

TT: Vilka är "målgrupp" för det grova brottet?

– De allvarliga djurplågeribrotten är dels uppsåtliga fall av brott mot husdjur, exempelvis hundar, katter och kaniner, ibland rent tortyrliknande saker, dels väldigt allvarliga fall av vanvård av professionella aktörer. Det är båda delarna.

Förslaget är inte motiverat av att brottsutvecklingen förvärrats, enligt Wallinder:

– Det har varit ganska jämnt med allvarliga fall de senaste åren.

Enklare fall

Han föreslår även att mindre allvarliga brott ska kunna åtgärdas med en sanktionsavgift, i stället för straff. Med ett enklare administrativt system ska fler brott kunna tas om hand.

Avgiften föreslås bli 1 000–100 000 kronor. Den ska utdömas av kontrollmyndigheterna – länsstyrelserna och i vissa fall Jordbruksverket – vars beslut går att överklaga i förvaltningsrätten.

– Det blir snabbare beslut i första instans (kontrollmyndighet) än om det ska gå genom polis, åklagare och domstol, säger Wallinder.

Växlingen från straff till sanktioner ska ske med samma beviskrav och för företeelser som är lätt konstaterade, påpekar han.

Nöjda aktivister

Inför remissrundan låter landsbygdsministern positiv till de föreslagna förändringarna.

– Vi har en väldigt ambitiös djurskyddslagstiftning i Sverige. Det som vi nu gör säkerställer att vi också har bättre, mer effektiva och ändamålsenliga verktyg för att se till att vi också kan leva upp till den fullt ut, säger hon till TT.

Organisationen Djurens rätt välkomnar utredningsförslaget. "Vi har sett behovet av skärpta straff länge eftersom det är ett problem att brott som begås mot djur prioriteras ned av rättsväsendet", skriver ordförande Camilla Bergvall i ett pressmeddelande.