Nya vallar ska skydda mot klimatförändringar

Kristianstad rustar för effekterna av framtida klimatförändringar.

Nu byggs nya och högre vallar som ska skydda staden mot översvämningar.

– Vi gör det här för att skydda staden mot högvatten och framtida havsnivåhöjningar, säger Karl Erik Svensson, projektledare för vallbygget.

Kristianstad är känt för sina vidder, sitt rika fågelliv och naturskyddsområdet Vattenriket.

Men Kristianstad är också Sveriges lägst belägna stad, där lägsta punkten är 2,32 meter under havsnivån – vilket ställer till det om vattennivåerna stiger.

Nu rustar staden för framtida klimatförändringar med en ny vall på 4,5 meter över havet. Med upprustade och nybyggda skyddsvallar längs Helge å och Hammarsjön ska Kristianstad skyddas från översvämning även efter nästa sekelskifte. Skulle vallen brista hamnar stora delar av staden under vatten.

Detta var nära att hända 2002 då ett högvatten på 2,15 meter gjorde att Hammarslundsvallen riskerade att brista.

– Om tio år kommer den här cykelvägen som vi står på inte att finnas längre. Då har vattnet stigit så pass mycket, säger Karl Erik Svensson och blickar ut över sjökanten upp mot järnvägsspåret som gränsar till den gamla muren som nu ska höjas.

Kristianstads kommun får maximalt stadsbidrag för bygget av Pyntens pumpstation i Hammarslund. Mer än hälften av byggkostnaden täcks av ett bidrag på 160 miljoner kronor.

Den första vallen låg på två meter över havet och byggdes 1860. Nästa vall stod klar 2003 och var tre meter över havet. Nu måste den 1,4 kilometer långa vallen höjas med ytterligare 1,5 meter och en ny pumpstation byggas innanför vallen. Ett arbete som ska vara klart 2026. Med det hoppas man kunna möta de förhöjda vattennivåerna som klimatforskare varnar för.

– Vi tar IPCC-rapporten på allvar om förhöjda vattennivåer och har anpassat oss därefter. Enligt beräkningar från SMHI har vi tagit höjd för en vattenhöjning på en meter fram till år 2100. Den här vallen är beräknad för att hindra att vattnet går in i staden på bra länge, säger Karl Erik Svensson som går under namnet Vall-Kalle i bygden.

PLUS: Forskaren: Scenariot som pekar mot samhällskollaps

Att det blivit som det blivit i Kristianstad med omnejd, med översvämningar i tid och otid, är till viss del den mänskliga faktorns fel, konstaterar han.
– Genom exploatering av markerna har vi förstört naturens egna möjligheter att ta hand om vattnet. 1860 behövde staden mer odlingsmark och dikade ut stora områden och efter det har översvämningarna kommit och gått, säger Karl Erik Svensson.

Lägg en havsnivåhöjning på de här årliga vattenflödena och man får en komplicerad matematik att ta ställning till.

På avdelningen för klimatanpassning på Statens Geotekniska Institut, är man väl medveten om problematiken kring Hanöbukten där Kristianstad ligger.

– Kristianstad är unikt på det sättet eftersom hotet mot staden kommer från två riktningar. Dels kommer klimatförändringarna att ge en höjning av havsnivån och dessutom sker det översvämningar i Helge å. Den här kombinationen kommer att bli ganska jobbig framöver, spår civilingenjören Per Danielsson, nationell samordnare för stranderosion på Statens geotekniska institut.

Sedan 1980-talet har vattennivåerna stigit med 20 centimeter kring Hammarsjön och regnar det mycket i Småland finns det skäl till oro. Vid det senaste högvattnet i februari 2020 steg vattnet med två meter. Det ledde till att cykelvägen i Tivoliparken spärrades av och att tillfälliga förstärkningar fick göras på Hedentorpsvallen, där vatten trängde ut på gatan.

– Kommer det kraftigt med nederbörd under hösten och vintern fylls Helge å snabbt på. Men vi har bra koll ända upp till Agunnaryd. Vattenståndet och vattenflödet bevakas genom ett prognossystem som heter ”flood watch”. Därför kommer ett högvatten i Kristianstad aldrig som en överraskning utan vi har minst tio dagars varsel på oss att reagera på vattenflödena, säger Karl Erik Svensson.

PLUS: Så katastrofsäkrar du ditt hus – 10 bästa tipsen

Kristianstads kommun har hittills fått totalt knappt 117 miljoner i statsbidrag för sina vallbyggen. Bidraget till Pyntens pumpstation är det största enskilda bidrag som har betalats ut i Sverige. Slutnotan beräknas bli cirka 1,6 miljarder kronor

Kristianstadbon Mikael Lövström har varit med om flera allvarliga översvämningar i staden och stödjer stadens försök att mota Olle i grind genom att höja vallarna in mot staden.

– Det är ju inte första vallen man bygger och något måste de ju göra. Det har blivit vardag med översvämningar i Kristianstad. Det är oroande, säger Mikael Lövström och fortsätter:

– Man tänker på det varje gång det kommer ett ösregn och man är orolig för hur ens barn och barnbarn ska drabbas i framtiden. Sedan kan man ju undra hur kung Christian IV tänkte när han anlade staden på en gammal sjöbotten på 1600-talet.