Gott om hundar – glest med veterinärer

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Alla hundar i Sverige ska märkas med ett unikt id-nummer och registreras i Jordbruksverkets centrala hundregister. Syftet med detta är att lösa problem med aggressiva och farliga hundar genom att man ska se var en hund som uppträder illa hör hemma, enligt Jordbruksverket. Arkivbild.
Foto: Martin Meissner/AP/TT
Alla hundar i Sverige ska märkas med ett unikt id-nummer och registreras i Jordbruksverkets centrala hundregister. Syftet med detta är att lösa problem med aggressiva och farliga hundar genom att man ska se var en hund som uppträder illa hör hemma, enligt Jordbruksverket. Arkivbild.

I Västerbottens län går det 480 hundar per veterinär – I Uppsala län är siffran 65.

Tillgången till djurvård skiljer sig stort geografiskt sett i Sverige.

– Det är svårare för djurägare i glesbygden, särskilt norrut, att få hjälp, säger veterinären Caroline Caldemar.

Västernorrland, Jämtland och Västerbotten ligger i topp över län med högst antal hundar per veterinärklinik, visar en ny sammanställning gjord av företaget Firstvet. De tre länen har över 2 000 hundar vardera per klinik.

I andra änden av listan återfinns Uppsala län. Där finns 874 hundar per klinik och 65 hundar per veterinär, att jämföra med Västerbotten där det går 480 hundar per veterinär.

– Kartläggningen startades med en tanke om att göra djursjukvård tillgänglig för alla, oavsett var man bor. Det är svårare för djurägare i glesbygden, särskilt norrut, att få hjälp, säger Caroline Caldemar, chefsveterinär på Firstvet.

Långsiktig utmaning

Inom distriktsdjurvården i region nord, där de tre länen i toppen ingår, upplever man att det i år varit relativt smärtfritt att bemanna klinikerna.

– Den här sommaren kan jag inte säga att vi upplever att det är svårare i norr än i andra delar av landet, säger Petra Wadlund Lindh, ställföreträdande regionchef på Distriktsveterinärerna nord.

Samtidigt poängterar hon att det för djursjukvården, precis som för många andra yrkesgrupper, är en långsiktig utmaning att bemanna i glesbygden.

– Det handlar om att det ska gå att leva där, för hela familjen. Det ska finnas skolor för barnen, jobb för den andra föräldern, sjukvård med mera, säger Petra Wadlund Lindh.

Alla får hjälp

Distriktsveterinärerna finns på 78 platser i landet och är en verksamhet inom Jordbruksverket. Deras uppdrag är bland annat att se till att det finns tillgång till veterinär dygnet runt och i hela landet, men även att bland annat smittsäkra om en allvarlig djursjukdom bryter ut.

– Av tradition finns vi mer i landsbygd än stadsnära. Där det finns fler andra aktörer, privata aktörer, har vi lägre närvaro, säger Petra Wadlund Lindh.

Hon upplever inte att distriktsveterinärer tvingas säga nej till kunder för att de inte har kapacitet att ta emot djuren. Även om sommarbemanningen på vissa håll kan leda till något längre kö för den icke-akuta vården så kan de sjukaste djuren alltid få hjälp.

– Vi är primärvården. Det kan jämföras med vårdcentraler i humanvården, vi har inga djursjukhus. På djursjukhusen har man nog en annan situation, säger Petra Wadlund Lindh.

Publicerad:

LÄS VIDARE