Lars-Olov, 77: ”Vi är fångar i paradiset”

Av: Kerstin Nilsson

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Lars-Olov och Kattis Pettersson reste till Costa Rica med varsitt handbagage i januari för en månad semester.

Nu, sju månader senare, är de fortfarande kvar.

Flygplatsen är stängd – på obestämd tid.

– Vi är fångar i paradiset av en tråkig anledning, men det är bara att njuta, säger Lars-Olov, 77.

Bland regnskogens alla djur, som vrålapor, sengångare, insekter, blommor och fåglar i alla storlekar, former och färger njuter pensionären Lars-Olov Pettersson, 77, från Bandhagen i Stockholm av ett annorlunda liv under coronakrisen, tillsammans med hustrun Kattis, som fyller 60 snart.

– Hon fyller i september och den födelsedagen får vi fira här i Costa Rica, säger Lars-Olov Pettersson.

Lars-Olov och Kattis Pettersson är fast på Costa Rica sen ett halvår. ”Vi trivs väldigt bra, frånsett coronan”, säger Lars-Olov
Foto: PRIVAT
Lars-Olov och Kattis Pettersson är fast på Costa Rica sen ett halvår. ”Vi trivs väldigt bra, frånsett coronan”, säger Lars-Olov
Foto: LARS-OLOV PETTERSSON
Paret har räddat hunden Ludde, som egentligen är en hon, från ett liv som gatuhund. Meningen är att hon ska följa med hem till Sverige sen.

Sedan ett halvår är han och hustrun ofrivilligt fångar i natur- och djurparadiset på grund av coronapandemin.

Men de klagar inte, tvärtom.

– Det här är vad många drömmer om att få uppleva en gång i livet, säger Lars-Olov.

– Vi trivs väldigt bra, frånsett coronan, och det enda vi kan göra är att njuta av det.

Lämnade Sverige i januari

Den 18 januari lämnade de Arlanda med varsitt handbagage för att för tionde året i rad besöka sitt paradis: Costa Rica i Centralamerika.

Här gifte de sig för tre år sedan.

Planen den här gången var att inte leasa bil, utan tuffa runt på bussar, därav det lätta bagaget.

En dryg månad skulle de vara borta – när corona spred sig bestämde de sig för att stanna lite längre. Under tiden ställdes alla flyg in, på grund av coronan.

Foto: LARS-OLOV PETTERSSON
Lars-Olov och Kattis bor i ett hus som de hyr i den lilla byn Cauhita på östkusten

Flygplatsen i San Jose är fortfarande stängd för reguljärflyg – och någon möjlighet att resa hem finns inte.

– Vi har bokat om biljetterna fyra gånger, men alla flyg har ställts in. Totalt har det kostat 26 000 kronor med alla ombokningar, men 9 100 fick vi tillbaks efter tre månader. Nu tänker vi inte boka igen, förrän vi vet att det går.

Som det ser ut nu har Lars-Olov och Kattis ställt in sig på att vara kvar, minst till i november när deras visum går ut nu.

– Jag vill ha en säker resa hem, inte med massor av mellanlandningar i USA eller så, utan högst en, i Europa, jag vill komma hem frisk, säger Lars-Olov.

Foto: LARS-OLOV PETTERSSON
På verandan står Kattis avokadoodling. ”Undrar om vi kommer att få smaka på dem innan vi åker hem”, säger Lars-Olov.

Har skaffat hund

Hemma i Bandhagen i Stockholm har hans döttrar gjort i ordning parets lägenhet, så den nu är uthyrd.

Och även i Costa Rica tickar pensionen in på kontot varje månad.

Här bor Lars-Olov och Kattis i ett hus som de hyr i den lilla byn Cauhita på östkusten. Det är 50 meter till havet, 35 grader varmt – och de har en stor trädgård som den nya familjemedlemmen, hunden Ludde, kan springa omkring i.

Ludde, som egentligen är en hon, är en före detta gathund, som till sist fick en korv – och efter det vägrade vika från det svenska parets sida.

– Hon kedjades fast av sin ägare, men bet sig loss flera gånger för att komma till oss, säger Lars-Olov.

I dag är Ludde deras. Hon är bara 1,5 år, numera chippad och vaccinerad och meningen är att hon – när den dagen väl kommer – ska följa med hem till Sverige.

– Jag skulle vilja se hennes fötter på snö. Hon är fantastisk, säger Lars-Olov.

Via internet kan de hålla kontakt med barn och barnbarn – barnbarn som är väldigt sugna på att få träffa Ludde.

Foto: LARS-OLOV PETTERSSON
En vrålapa börjar låta redan vid klockan fem på morgonen.
Foto: LARS-OLOV PETTERSSON
De färgglada pilgiftsgrodorna finns i trädgården.
Foto: LARS-OLOV PETTERSSON
Bilden på boaormen togs under en av parets dagliga promenader i regnskogen.

Undviker sociala sammanhang

Dagarna fördrivs med att strosa omkring i regnskogen, gärna med kameran i högsta hugg.

– Här finns har ett fantastiskt stort djur- och naturliv som vi kan njuta av, säger Lars-Olov.

– Man upptäcker nya fåglar varje dag – det finns 850 olika fågelarter. Och och bara för en vecka sedan tog jag en jättefin bild på en stor boaorm som hängde i ett träd, det var en otrolig upplevelse.

Vrålapan börjar vråla redan klockan fem på morgonen.

– När man hör den känner man att man är väldigt långt borta, säger Lars-Olov.

I trädgården finns färggranna pilgiftsgrodor och det händer att en och annan sengångare kravlar över gräsmattan.

Lars-Olov och Kattis lagar sin mat själv och undviker sociala sammanhang – här krävs munskydd och visir för att besöka matvarubutiken, tillgången till stranden är begränsad och bilarna får bara ut och köra vissa dagar, beroende på registreringsnummer.

På kvällarna sitter paret ensamma på sin veranda, njuter av mörkret och ljuden från regnskogen och kanske spelar kort.

– Jag har inte sett på tv sedan vi åkte hemifrån, säger Lars-Olov.

”Rädd för att få corona”

På frågan om han längtar hem svarar han:

– Både ja – och nej. Jag saknar mina pinaler och att få träffa mina döttrar, förstås.

Som tur är har både Lars-Olov och Kattis hållit sig friska.

– Visst är jag rädd för att få corona, jätterädd. I det här landet vill man inte bli sjuk, säger Lars-Olov.

– Men vi äter hälsosamt, jag har säkert gått ned 7,8 kilo sedan vi kom hit.

Hustrun Kattis har börjat odla avokado – en favoritföda – och frågan är hur stora plantorna hinner bli innan de kan åka hem.

– Jag tror inte det blir i år, säger Lars-Olov.

Publicerad:

LÄS VIDARE