Norges och Sveriges strategier jämförda – Sverige döms ut
Uppdaterad 2021-04-28 | Publicerad 2021-04-27
Norges coronakommission dömer ut Sveriges strategi.
”Sverige skiljer ut sig genom att man knappt använt några stränga regleringar”, skriver kommissionen i sin pandemirapport och slår sedan fast:
”Stränga smittskyddsregler bidrar till att skydda äldre och riskgrupper mot sjukdom och död.”
Coronapandemin är den största krisen i Norge sedan andra världskriget, konstaterar den norska coronakommissionen i sin rapport om pandemin. Rapporten slår fast att landet klarat sig bra jämfört med många andra länder, inte minst för att Norge är det land i OECD som satsat mest på hälso- och sjukvård och som har flest sjuksköterskor per invånare. En annan styrka anses vara att kommunerna har ett stort ansvar för smittskyddet i Norge, till skillnad mot i Sverige.
På punkt efter punkt går kommissionen igenom skillnaderna mellan Norge, Sverige, Danmark och andra länder.
- Kommissionen konstaterar att tio gånger fler svenskar än norrmän dött, i förhållande till folkmängden. Hittills har Sverige nästan 14 000 döda, mot knappt 750 i Norge. Skillnaderna mellan Sverige och Danmark är mindre, med ungefär tre gånger fler döda svenskar. Knappt 2500 har dött i vårt södra grannland.
- Som enda länder i Europa stängde varken Sverige eller Island sina grundskolor. Norge stängde i 64 dagar, mot 30 dagar i Danmark. Gymnasieskolor stängdes däremot längre både i Sverige och i Danmark, än i Norge.
- Sverige stängde som enda OECD-land inte parker, restauranger, barer, biografer, icke livsviktiga butiker eller andra offentliga platser, enligt rapporten. Övriga 30 OECD-länder stängde en eller flera sådana platser. Norge höll stängt i 64 dagar, mot 30 i Danmark.
- Våren 2020 hade Danmark och sju andra europeiska länder rekommendationer om munskydd, och i 18 länder var det obligatoriskt. Men inte i Sverige och Norge.
- 20 av 31 europeiska länder stängde sina gränser fullständigt våren 2020, Danmark från 14 mars och Norge från 16 mars. Övriga länder, däribland Sverige, stoppade bara inresor från enskilda länder.
- Norge och Sverige har båda coronatestat mindre än EU-genomsnittet, medan Danmark testat betydligt fler. Under första smittvågen testade Danmark flest i EU, räknat per invånare.
- Både Norge och Danmark har starka inslag av ministerstyre, medan det är förbjudet i Sverige.
- Inom den norska äldreomsorgen har de boende tio gånger mer läkartid än de äldre i Sverige. I Sverige får kommunerna inte anställa läkare inom äldreomsorgen, ansvaret för läkarvården ligger istället hos regionerna. I Norge är läkarna tvärtom en naturlig del av kommunernas krishantering i en pandemi.
- Personalen inom den svenska äldreomsorgen är sämre utbildad och mer pressad än i de nordiska grannländerna.
- Sverige väntade två veckor längre med att införa besöksförbud inom äldreomsorgen än i Norge, Danmark och Finland. När besöksförbudet infördes den 1 april hade redan 100 äldre dött på svenska äldreboenden.
- Ekonomiskt har utvecklingen varit likartad i de nordiska länderna. 2020 föll BNP med 2,5 procent i Norge, 2,8 i Sverige och 3,3 procent i Danmark.
Kommissionen skriver:
”Norge och Danmark hanterade krisen på ungefär samma sätt. Sverige skiljer ut sig, också i ett europeiskt sammanhang, genom att man knappt använt några stränga regleringar i form av förbud eller obligatoriska påbud.”
Kommissionen konstaterar att den svenska regeringens strategi i mars 2020 – att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt – var otillräcklig för att hantera coronaviruset.
”Stränga smittskyddsregler bidrar till att skydda äldre och riskgrupper mot sjukdom och död. Samtidigt har de omfattande åtgärderna stora skadeverkningar, särskilt för barn och unga”, skriver kommissionen.
