Förbättrade hjärtresultat – trots pandemi

Av: 

TT

Publicerad:
Den svenska hjärtvården rullade i stort sett på som vanligt, trots pandemin. Vissa planerade operationer blev dock tvungna att skjutas upp. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Den svenska hjärtvården rullade i stort sett på som vanligt, trots pandemin. Vissa planerade operationer blev dock tvungna att skjutas upp. Arkivbild.

NYHETER

Den svenska hjärtvården levererade över förväntan förra året, pandemin till trots.

– Vi hade en undanträngningseffekt för de planerade hjärtoperationerna, men i övrigt rullade det på, säger kardiologen Peter Vasko.

Förra året minskade antalet hjärtinfarkter, både under våren och hösten.

Till en början trodde man att orsaken var att folk, på grund av smittspridningen, inte sökte vård som vanligt.

– Men i dag är vi inte lika övertygade om det. Vi vet inte varför, helt enkelt. Det kan vara så att antalet infarkter minskade när folk höll sig hemma och tog det lite lugnare. En annan möjlig orsak kan vara att antalet andra infektioner, som influensa, var mycket färre förra året, säger Peter Vasko, ordförande för det svenska hjärtregistret Swedeheart, som nu kommer med sin årsrapport.

Däremot påverkade pandemin den planerade hjärtvården, till exempel byte av hjärtklaffar.

Förebyggande arbete

– Där ser vi en tydlig undanträngningseffekt på grund av pandemin, eftersom man blev tvungen att prioritera intensivvården. Men den vanliga, även den akuta, hjärtvården har löpt på hur bra som helst. Slutsatsen blir att vi stått pall, och att kärnverksamheten levererade som vanligt. De som har sökt har också fått en bra vård, säger Peter Vasko.

Därutöver syns också en tydlig effekt inom den så kallade sekundärpreventiva vården, det vill säga det arbete som görs för att förhindra en andra hjärtinfarkt.

– Den förebyggande behandlingen är jätteviktig. Den största risken för en hjärtinfarkt är om du redan haft en infarkt, säger Peter Vasko.

Lika bra

Ett viktigt verktyg i denna vård är de uppföljningssamtal som vården har med patienterna en tid efter hjärtinfarkten, samtal där en sjuksköterska eller en läkare försöker få patienten att förstå vikten av motion, att sluta röka (i förekommande fall) samt av att hålla blodtrycket och blodfetterna inom gränsvärdena.

Dessa samtal har tidigare oftast skett genom fysiska möten. Men så kom pandemin och ställde allt på ända. Andelen telefonuppföljningar nästan fördubblades, från 25 till 48 procent. Trots det fortsatte patienternas mätvärden (blodtryck och kolesterol) att förbättras, jämfört med tidigare år.

– Vi har trott att fysiska möten varit bättre, men det här visar att uppföljningar via telefon antagligen går lika bra, säger Peter Vasko.

Publicerad: