Så planerades mord kallsinnigt på Encrochat

Marc Skogelin/TT

Uppdaterad 2021-06-08 | Publicerad 2021-05-14

Önskemål om att måltavlor ska skjutas i huvudet, unga torpeder som tar sig an uppdrag gratis och krishantering när en attack misslyckas.

En analys av Encrochatmaterial från polisen visar hur kriminella strategiskt och kallblodigt planerade mord och attacker i Sverige.

Sparade chattar från krypteringstjänsten Encrochat, som knäcktes av fransk polis förra våren, har gett polisen i Sverige en unik inblick i kriminellas kommunikation sinsemellan.

I en rapport baserad på fallstudier av 13 olika våldsupplägg, där hela eller delar av planeringen avhandlades på Encrochat, beskriver polisens nationella avdelning, Noa, hur kriminella förbereder och utför attacker på sina fiender.

I de studerade fallen är våldet i huvudsak beställt, det är alltså någon annan än den med motivet som genomför brottet.

Hur pass inblandad anstiftaren själv är varierar, vissa är mycket aktiva i planeringen men det finns också personer som erbjuder en "helhetslösning", som polisen beskriver det. I sådana fall tar sig en grupp an ett mordkontrakt och gör förberedelser på egen hand och utför sedan brottet.

Fixa flyktbil

Anstiftarens medhjälpare befinner sig ofta i den närmaste kretsen längre ned i hierarkin. För dem kan det handla om att ta fram vapen, flyktbilar eller gömställen. Det är dock ovanligt att anstiftare och medhjälpare träffas fysiskt, enligt Noa:

"Att på behörigt avstånd kunna beställa, planera och samordna grovt våld har möjligen inneburit att det är lättare att ta beslut om liv eller död".

Ofta har man en god uppfattning om måltavlans liv redan före planerna, men det kompletteras sedan med exempelvis regelrätt spaning, utfrågning av källor och teknisk inhämtning genom att till exempel fästa en gps-puck på offrets fordon, skriver Noa.

I de 13 fallen är utförarna jämnt fördelade mellan externa aktörer och personer från det egna kontaktnätet. Enligt det studerade underlaget är det ganska enkelt att hitta någon som vill ta sig an uppdrag, desto svårare är att hitta någon pålitlig. Det finns exempel på när attentat misslyckas och när skyttar får kalla fötter och försöker dra sig ur. En förklaring kan vara att man ofta använder unga personer som inte har erfarenhet av sådana situationer, enligt Noa.

Varierande prissättning

I de studerade fallen betalas mellan 100 000 kronor och en miljon för ett mord. Det händer även att "unga personer åtar sig morduppdrag utan krav på ekonomisk motprestation i syfte att visa sig pålitliga och för att stiga i graderna", heter det i rapporten.

I samband med prissättningen har även beställaren ibland särskilda önskemål. Det kan handla om att man vill att offret ska skjutas i huvudet, eller att många kulor ska avfyras mot kroppen för att säkerställa att personen har dött.

Under själva genomförandet är det vanligt att beställaren får kontinuerlig information om hur det går. Efteråt förkommer också att bilder på offret sprids med nedsättande kommentarer.

I materialet finns även exempel på när attacker misslyckas. Då övergår konversationerna snabbt till vad som kan liknas vid krishantering.

"De inblandade aktörerna diskuterar exempelvis hur de ska skydda sig mot eventuella motangrepp, hur evakuering av familjemedlemmar ska gå till samt planer för att ta ytterligare motståndare av daga i ett förebyggande syfte".