Strama tyglar när dansk skola öppnar igen

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 6 | Foto: Andreas Hillergren/TT
Alexander Norsk med dottern Alma. I veckan får Alma komma tillbaka till skolan igen och Alexander som är fritidspedagog kan återvända till jobbet efter en månad hemma tillsammans.

Sakta, sakta ska det danska samhället ruskas till liv efter en månadslång stängning. Den här veckan är de yngre skolbarnen välkomna tillbaka – men de ska hålla avstånden.

– Det blir nog lite annorlunda, säger sexåriga Alma Norsk i Dragör.

Hon längtar tillbaka till sina klasskamrater i nollan på Store Magleby Skole, men säger att nu måste de komma ihåg att hålla avstånden och att tvätta händerna.

Hur de små barnen ska klara att hålla två meters avstånd till varandra är en av de punkter som kritikerna till skolöppningen riktar in sig på, men Almas pappa Alexander Norsk är övertygad om att det kommer att gå bra.

– Barn är så bra på att anpassa sig, de kommer säkert att uppfinna nya lekar. Vuxna bekymrar sig så mycket över att det ska vara svårt för barnen, jag tror att det är svårare för de vuxna, säger han.

Indelade i smågrupper

Skolgården är öde på Dragør Skole mitt i byn, men innanför dörrarna är personalen på plats för att dra upp riktlinjerna inför öppnandet.

– Vi har aldrig gjort något liknande, så nu gäller det att hitta bra lösningar, säger rektor Claus Dyremose till TT.

Egentligen har skolan 460 elever från årskurs noll till nio, men de äldre barnen, från sexan och uppåt, får fortsätta med distansundervisningen hemma tills vidare.

När de yngre barnen nu börjar ska alla tänkbara utrymmen användas till undervisning, även de som normalt används till fritidsverksamhet. Eleverna kommer att delas in i grupper om fyra och ska hålla ihop i dessa smågrupper även när de är ute och har rast på anvisade delar av skolgården, berättar rektorn.

Allt regleras i detalj – även vilka toaletter som ska användas av vilka barn och hur dessa ska städas.

– Det är en stor kreativitet bland lärare och pedagoger som funderar på hur vi ska lösa det här så att det blir en bra upplevelse för eleverna. Det är viktigt när de nu kommer efter att ha varit hemma länge, det har vi stort fokus på, säger Claus Dyremose.

Utsatta barn

Alexander Norsk, som själv är fritidspedagog, tycker att hemundervisningen med dottern har fungerat bra, tack vare att han inte har behövt arbeta hemifrån. Värre har det nog varit i de familjer där båda föräldrarna jobbat i hemmet och samtidigt försökt hjälpa sina barn. Och värst för de barn som behöver skolan allra mest, tror han.

– De utsatta barnen, de som ser skolan som en fristad och som har behov av fasta rutiner och kanske kommer från ett hem där det inte alltid är så - dem ser jag som offren i det här. De har halkat efter.

Svårt att motivera

Luise Gibler jobbar vanligtvis i säkerhetskontrollen på Kastrups flygplats, men numera är hon bara enstaka dagar på jobbet. Resten av tiden har hon hjälpt sin dotter som går i trean och sonen som går i femman att lösa de hemuppgifter som lärarna gett dem via en digital plattform.

Den största utmaningen har varit att motivera barnen, tycker hon, och hon är säker på att de halkat efter en del. Men inte värre än att det går att ta igen.

– Jag tror att det är jättebra för barnen att få komma igång igen.

Publicerad:

LÄS VIDARE