Efter brexit: Tuff kamp om handel och fiske

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Boris Johnson i talartagen på Old Naval College i Greenwich, London, på måndagen.
Foto: Frank Augstein/AP/TT
Boris Johnson i talartagen på Old Naval College i Greenwich, London, på måndagen.

Hettan kring brexit har knappt hunnit svalna innan EU och Storbritannien gör sig redo för nästa kamp.

Fiske, domstolar och jämbördiga regler blir stridsfrågor när framtida handelsavtal nu måste hittas.

Från dubbla håll avlossas de första salvorna under måndagen – bara tre dagar efter Storbritanniens formella utträde ur EU.

I Bryssel presenterar chefsförhandlaren Michel Barnier hur EU-kommissionen vill förhandla fram ett "partnerskap" med britterna.

– Vi är redo att erbjuda ett väldigt ambitiöst handelsavtal som grundpelare i det här partnerskapet, utan tullar och kvoter för alla varor, säger Barnier på en presskonferens.

Men för det finns ett rejält men: ska britterna ha fri tillgång till EU:s inre marknad så vill EU ha garantier om "lika villkor" – det vill säga att motparten inte konkurrerar med hjälp av exempelvis lägre miljöskydds- eller säkerhetskrav.

Ogillas av Johnson

EU:s önskan om garantier möts dock av kalla handen från London.

– Ett frihandelsavtal behöver inte innebära accepterandet av EU:s regler vad gäller konkurrens, subventioner, socialt skydd, miljön eller något annat – lika lite som att EU skulle ha skyldighet att acceptera brittiska regler, säger Johnson i ett tal i London, även om han också bedyrar att Storbritannien inte tänker dumpa marknaden eller "underminera europeisk standard".

Kampen om lika villkor är samtidigt bara en av många strider som måste lösas. En annan tuff fråga blir att enas om ömsesidig tillgång till varandras fiskevatten. Och i saker som har med medborgares rättigheter, säkerhet och informationsutbyten att göra kräver EU att EU:s domstol har en avgörande roll.

– Det är inget vi har valt – det är en rättslig realitet, som en högt uppsatt EU-källa uttrycker det i en genomgång i Bryssel.

Knappt om tid

EU-kommissionens förslag till förhandlingsmandat ska nu godkännas av de 27 medlemsländerna innan samtalen kommer i gång på allvar, tidigast i början av mars.

Därefter gäller det att skynda. Senast i oktober behövs resultat för att allt ska hinna bli klart till årsskiftet, då nuvarande övergångsregler löper ut.

Annars riskeras återigen ett "klippstups-brexit", med höga tullar och långa köer vid gränser och hamnar.

Varor och tjänster

Från svensk sida trycker handelsminister Anna Hallberg (S) på för att både varor och tjänster betonas i förhandlingarna.

– Det går inte att skilja dem åt. Det är så integrerat i dag. När du levererar en vara så levererar du också oftast en tjänst och en service, säger hon efter att ha träffat EU:s handelskommissionär Phil Hogan i Bryssel på måndagen.

Hallberg är oroad över tidspressen, men hoppas att man med Barniers tidsplan ska hinna med det viktigaste i år.

– Sedan får vi ta det stegvis framåt med andra delar under 2021 och 2022, säger handelsministern i Bryssel.

Publicerad:

LÄS VIDARE