PKK om Turkiets krav: ”Ni får inte vika er för Erdogan”
Publicerad 2022-05-23
Den kurdiska gerillan PKK har hamnat mitt i grälet mellan Sverige och Turkiet om medlemskap i Nato.
För första gången, i en intervju med norska VG, uttalar sig PKK om saken.
– Ni får inte böja er för pressen från Erdogan bara för att göra honom medgörlig, säger talespersonen Zagros Hiwa till tidningen.
Zagros Hiwa, talesperson för PKK, den kurdiska gerillagruppen som är terrorstämplad av både EU och USA, säger över telefon från en militärbas i Qandilfjällen i norra Irak att han är informerad om Natodebatten som pågår i Europa.
Till länderna i Norden har han ett tydligt budskap.
– Vi uppmanar alla i nordiska länder, både staterna och folket, att inte låta Erdogan påverka er nationella stolthet eller er politiska och territoriala integritet, säger Zagros Hiwa till VG.
Bakgrunden är numera välkänd. Natoansökningarna från Sverige och Finland har givit presidenten Recep Tayyip Erdogan möjlighet att pressa länderna i frågan om Turkiets ärkefiende: Det kurdiska partiet och gerillan PKK.
– Sverige har blivit ett hem för PKK och andra terrorgrupper. Vi ser inte positivt på deras medlemskap, påstår Erdogan.
Sverige har terrorklassat PKK. Men inte den kurdiska milisen YPG i Syrien som regimen i Ankara betraktar som en del av PKK.
”Ni får inte vika er”
Stå på er, lyder uppmaningen från Zagros Hiwa.
– I de nordiska länderna finns det många kurder som flytt från de totalitära, teokratiska och auktoritära regimerna i Irak, Syrien, Iran och Turkiet.
Zagros Hiwa säger till VG att kurder sökt en fristad i Norden på grund av respekten för mänskliga rättigheter.
– Ni får inte vika er för pressen från Erdogan bara för att göra honom mer medgörlig. Erdogan representerar en expansionistisk, ottomansk mentalitet.
Medlemsländer i Nato är för flata mot Turkiet, tycker han.
– Turkiet har använt alliansen för att stilla kritik mot massakrer, invasioner och brott mot mänskliga rättigheter i regionen.
Turkiet och PKK – 38 år av konflikt
PKK, det kurdiska arbetarpartiet, grundades 1978 baserat på marxism och kurdisk nationalism. 1984 tog gruppen till vapen efter en lång konflikt med den turkiska staten. I den utdragna konflikten har över 50 000 människor dött, majoriteten kurder. På den turkiska sidan kan så många som 10 000 soldater ha dött.
En strid för kurdernas frigörelse, enligt PKK.
En drönarattack gjorde att intervjun med VG först fick skjutas upp. I skuggan av kriget i Ukraina har Turkiet inlett en tung militäroffensiv mot PKK. I norra Irak bombas tillhåll, tunnlar och ammunitionslager.
En kamp mot terrorister, enligt regeringen i Ankara.
”Ingen officiell närvaro i Sverige”
För Zagros Hiwa så har PKK inte något annat val.
– Vi blev tvugna att ta till vapen för att Turkiet har stängt alla andra möjligheter för kurderna att uttrycka sig. De försöker också pressa andra länder att stämpla oss som terrorister, till och med i land där vi aldrig varit aktiva, säger han till VG.
Men oskyldiga civila har dött i angrepp som ni genomfört. Förstår du att vissa menar att ni är en terrororganisation?
– I vår kamp har vi aldrig någonstans med avsikt angripit civila. Det har kanske varit någon som drabbats av våra styrkors krigsföring, men det har inte varit vårt mål.
Hur skulle du beskriva PKK:s kopplingar och samarbeten med grupper i de nordiska länderna?
– Vi har exempelvis ingen officiell närvaro i Sverige. Men det är många kurder där som bedriver socialt arbete och jobbar för kurdernas rättigheter, säger Zagros Hiwa till VG.
