Facket rasar mot polisens budgetmiss

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2021-10-06

Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Arkivbild.

Polisfacket anklagar Polismyndigheten för att ha missat att begära pengar från regeringen för en fortsatt satsning på polisernas löner.

– Det är obegripligt, säger förbundsordförande Lena Nitz.

När regeringens budgetproposition presenterades nyligen var Polisförbundet glad över att polisen fått de anslagshöjningar man begärt.

Facket räknade då med att myndigheten hade begärt pengar som inkluderade en fortsatt polislönesatsning 2022.

Men enligt Polisförbundet, så har nu myndigheten, bland annat via sin hemsida på intranätet, gjort klart att budgetanslagen inte räcker för det.

– Den information vi fått är rent sakligt att det inte finns pengar för den fortsätta uppvärderingen av polisyrket, säger Nitz.

I det budgetunderlag som i våras lämnades in till regeringen underströk visserligen polisen vikten av att man får förutsättningar att inte bara fortsätta, utan även accelerera, arbetet med att uppvärdera polisyrket.

”Ett sådant arbete spelar en viktig roll för att uppnå tillväxtmålet om drygt 26 000 poliser vid årsskiftet 2024/2025”, står det i underlaget. Där underströks att ”det saknas finansiering efter 2021 för att arbetet med att uppvärdera polisyrket ska kunna fortsätta.”

Polisen pekade också på att ekonomiska incitament är viktiga för att få poliser till Stockholmsregionen där levnadsomkostnaderna är högre, men även för att få poliser till glesbygdsregioner.

”Otroligt illa”

Men Polismyndigheten begärde inte något specifikt belopp av regeringen för en fortsatt lönesatsning från 2022.

– Polismyndigheten har helt enkelt inte räknat in kostnaderna för uppgradering av polisyrket i det underlag som regeringen fått, det är otroligt illa, säger Nitz.

– Det är obegripligt att Polismyndigheten, som är en självständig myndighet som får göra de äskande man anser sig behöva, inte verkar ha gjort det.

I budgetunderlaget till regeringen begärde polisen 400 miljoner kronor i höjda anslag för att utöka sin tekniska förmåga.

– Jag kunde inte ens i min vildaste fantasi tro att Polismyndigheten skulle peka ut ett behov av högre löner och sedan inte uttrycka det pengabehovet i rena pengar, säger Nitz.

– Man måste visa sina kort. Vi har ju stöd av politiker, allmänheten och andra fackliga kollegor för att polisyrket måste uppvärderas.

Regeringen föreslår i sin budgetproposition att polisen får lite drygt 500 miljoner i höjda anslag 2022. Av dem går 400 miljoner till att utveckla den tekniska förmågan, till exempel fler kameror. Ytterligare 100 miljoner föreslås för ökade kostnader på grund av pandemin.

Stora förväntningar

Enligt Polisförbundet finns oerhört stora förväntningar bland medlemmarna på höjda löner, eftersom stödet för det är stort bland politiker och allmänhet.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår i sina budgetmotioner pengar till en fortsatt polislönesatsning.

Lena Nitz pekar på att även justitieminister Morgan Johansson (S) i intervjuer sagt att regeringen är beredd att betala det som fack och arbetsgivare kommer fram till i avtalsförhandlingarna.

Regeringen tycker dock inte att politikerna ska lägga sig i avtalsförhandlingarna genom särskilda lönesatsningar i statsbudgeten riktade till en viss grupp.

TT: Har polisen missat en chans att få pengar till höjda löner?

– Det finns saker man kan göra nu. Vi anser till exempel att Polismyndigheten måste dammsuga sin budget för att se vad de kan avsätta till höjda polislöner. Den måste dessutom vara tydlig med att det krävs mer pengar framöver, säger Nitz.

Hon påpekar att det finns en möjlighet att ”rätta till det här” genom att begära mer pengar till regeringens vårändringsbudget.

– Och jag kräver nästan att Polismyndigheten och regeringen sätter sig ned och har en dialog.

ANNONS