Biggest loser-vinnaren: ”Önskar att jag inte hade svält mig”

Uppdaterad 2021-04-06 | Publicerad 2021-04-04

”Jag brukar kalla tiden efter vinsten för mitt svarta hål.”, säger Biggest Loser-vinnaren Mona Eriksson, 23.

Mona Eriksson vann Biggest Loser 2020. Idag säger hon att vägen till vinsten var väldigt extrem och beskriver perioden efter segern som en mörk tid.

Men sedan dess har hon hittat en bra balans. Nu vill hon motivera andra att hitta en hälsosam och positiv syn på mat och träning.
– Man ska vara stolt över sig själv och inte klanka ner på sig själv, säger hon.

Mona Eriksson, 23, gick ner 49,4 procent av sin kroppsvikt och vann tionde säsongen av programmet Biggest Loser. Men efter vinstens eufori började hon må dåligt.

– Direkt efter finalen hade jag en riktigt jobbig svacka. Känslan var: vad gör jag nu? Vägen till vinsten var otroligt extrem. Jag utsatte mig för otroligt dåliga saker. De sista månaderna stängde jag av känslorna och plågade mig själv, jag grät mig ofta till sömns.

Mona beskriver mat och träning som något som alltid varit ångestfullt i hennes liv – och som förblev det även efter programmet. Hon upplevde att hon saknade verktygen för en hållbar vardag och bara hade erfarenhet av ytterligheterna.

– Jag brukar kalla tiden efter vinsten för mitt svarta hål. Jag kände ju bara till extrema sätt att äta på – överkonsumtion eller extremdiet. Jag ville ju må bättre och stärka mig men jag visst inte hur.

Mona Eriksson säger att hon vill hjälpa andra att gå från självhat till livslust och träningsglädje.

Vill hjälpa andra

Det tog över ett år, men tillslut hittade hon balansen med hjälp av en psykolog och en dietist. Vid sidan av juridikstudierna i Uppsala har Mona idag startat en coachingverksamhet och utbildar sig till PT. På sina sociala medier skriver hon mycket om balans och vikten av att vara snäll mot sig själv när man gör livsstilsförändringar. Hon säger att hon vill hjälpa andra att gå från självhat till livslust och träningsglädje.

– Jag vill vara coachen som jag behövde för 2-3 år en. Det är inte så lätt, många coacher därute är superslimmade och har ingen egen erfarenhet av övervikt. Det skulle inte funka för mitt gamla jag, att Mona, 131 kg skulle gå till en skitsnygg rippad person som säger att det ”bara är att göra det”. Man blir inte bemött rätt, för det finns ofta en större problematik under.

Vad tänker du när du ser tillbaka på din resa?

– Jag önskar att jag inte hade svält mig själv eller skadat mig som jag gjorde. Men jag kan inte ångra resan som jag gjorde. Det är också det jag vill förmedla. Man kan uppnå samma förändring, men på ett bättre sätt, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker att jag gjorde en extrem resa som i början inte hade ett hållbart, hälsosamt fokus. Sen ändrade jag riktning. Helheten har varit utvecklande. Det tog tid men jag har lärt mig att mat är något hälsosamt.

Hon berättar att hon har gått från att vara en negativ Mona till en positiv och välmående Mona.

– Det jag främst vill förmedla är att man ska vara snäll mot sig själv och våga vara stolt över sig själv. Se dig inte på ett negativt sätt. Man ska vara stolt över sig själv och inte klanka ner på sig själv.