Kina vill ha ny världsordning – med ”superunion”

Publicerad 2017-05-22

Europa är i existentiell kris.

USA genomgår en aldrig tidigare skådad förändring under Trump.

Då vill Kina ta en allt större plats på världsarenan – med en superunion.

”Ett multidimensionellt infrastrukturnätverk” och ”Århundradets projekt”.

Hyllningarna i kinesisk medier efter det senaste "Ett bälte, en väg"-mötet i Peking vet inga gränser.

Andra världsmedier försökte förklara vad som kan ske när Kina nu vädrar morgonluft.

Samtidigt som den Europeiska unionen befinner sig i en existentiell kris, med bland annat oenighet kring det brittiska utträdet och försök till nytt gemensamt asylsystem, går USA mot en allt mer nationellt fokuserad politik under Trump.

Kina ser en annan väg framåt.

Nämligen: En ny ekonomisk världsordning.

Satsningen på flera frihandelsavtal och infrastrukturprojekt mellan hela 68 länder (fler ska vara välkomna) inom Asien, Afrika och Europa i ”Ett bälte, en väg”, eller ”den nya Sidenvägen”, som den också kallas, beskrivs både positivt och negativt.

– Vi hoppas skapa en stor familj av harmonisk samexistens, var Kinas president Xi Jinpings ord när han talade på mötet i Peking i mitten av maj.

”Det nya normala”

Därefter lovade han hundratals miljarder till transport- och infrastruktursatsningar inför omkring 30-talet världsledare och organisationer som FN och Världsbanken. Utöver det gjordes 380 miljarder kinesiska yuan tillgängliga i lån och 60 miljarder yuan i bistånd, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Vid Xi Jinpings sida fanns bland annat Rysslands president Vladimir Putin, Turkiets Recep Tayyip Erdogan, och Filippinernas Rodrigo Duterte. Även en syrisk minister ska ha varit på plats.

Ledare för länder som anklagats för brutala medel mot oppositionella, protektionism och ovilja inför nya handelsavtal. Några av dem höll tal, och tycktes föreslå en helt motsatt riktning än tidigare.

– Protektionism har blivit det nya normala. Idéer om öppenhet och frihandel blir allt oftare avfärdade även av de som tills helt nyligen ville utveckla dem, sa president Putin enligt CNN.

Han fortsatte vid en presskonferens senare:

– I USA ser vi svåra interna politiska strider som bara fortsätter, det skapar en nervositet, inte bara inom politiken utan också inom ekonomin. I det europeiska samarbetet tittar alla med oro på hur brexit ska utspela sig. EU har också som ni vet många problem med sina länder. I dagsläget behövs alla signaler som ger hopp om stabilitet, enligt ryska Tass.

Containrar lastas till ett fartyg i hamnen Qingdao, Kina.

”Bygga en öppen ekonomi”

En annan deltagare på mötet var det mycket isolerade landet Nordkorea, som ser Kina som sin främsta allierade. Deltagarna från landet ska ha hållit låg profil, och något offentligt uttalande har inte gjorts.

Kina har sagt sig vara öppna för att länder har olika statsskick.

– Kina vill dela med sig av sin utvecklingsmöjlighet med alla länder. Vi kommer inte att lägga oss i andra länders interna affärer. Vi kommer inte att exportera vårt samhällssystem och utvecklingsmodell, och vi kommer inte att trycka på våra idéer på andra, sa Xi Jinping vid mötet enligt Reuters.

Efter tvådagarssamlingen undertecknade politikerna ett uttalande där man tryckte på vikten av att ”bygga en öppen ekonomi, säkra fri och inkluderande handel, och motsätta sig all form av protektionism”.

Men Kinas grannland Indien varnar för att länder ansluter sig till superunionen, eftersom det kan innebära finansiella risker, som ”ohållbar skuldsättning”, som utrikesministertalesmannen Gopal Baglay sa.

– Inget land kan acceptera ett projekt som ignorerar kärnfrågor som suveränitet och territoriell integritet.

Kan gynna svenska företag

Indiens skepticism mot Kina beror också på att Kina inom projektet har planer på en handelskorridor med Pakistan för 57 miljarder dollar, som korsar det omstridda Kashmirterritoriet.

Även inom den Europeiska unionen upplevs tveksamheter till Kinas expansionsplaner med den nya föreslagna ekonomiska världsordningen

– Det finns en hel del skepticism vad gäller Kinas planer. Ja, det är en typ av infrastruktur som låter attraktiv för delar av Europa, men vi vet alla att det här handlar om att Kina får mer makt, sa en diplomatkälla till Reuters inför mötet.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) deltog på mötet för Sveriges del. Hon sa till TT att det är för tidigt att säga om den "nya Sidenvägen" kan medföra nya infrastrukturprojekt i Sverige, men att svenska företag inom branscherna fordon, transport och anläggning som redan finns verksamma i Kina kan gynnas – om hållbarhet och kamp mot korruption respekteras.

– Det är viktigt att det är transparens i upphandlingarna, att man tillgodoser arbetstagarnas rättigheter, att man bygger miljömässigt hållbart och med kvalitet som gör att det håller över tid.

Johansson underströk också frågorna om hållbarhet och mänskliga rättigheter i sitt eget tal på mötet.

Blivit ett modeord

En del av Kinas nya planer, som först presenterades 2013, har redan fått märkbar effekt.

I Pakistan har ”kinesisk-pakistanska ekonomiska korridoren” blivit ett slags modeord för de vägbyggen, tåglinjer, djuphavshamnar, kolgruvor och solenergisatsningar som Kina sagt sig vilja satsa på i handelskorridoren, redan 2015, när Xi Jinping lovade över 46 miljarder dollar, skriver CNN.

– De är våra bästa grannar, säger Humayun Farooq på pakistanska matjätten Shan Foods om kineserna, till den amerikanska tv-kanalen, efter att en reklam om en kryddmix gett varumärket en rejäl skjuts bland kinesiska invandrare i Pakistan.

– Om reklamen gav korridoren ett ansikte är jag bara glad för det, säger Farooq.

I USA har antalet kinesiska utbytesstudenter ökat på amerikanska universitet. Och flera amerikanska företag har sagt sig vara positiva till Kinas investeringsplaner, enligt Wall Street Journal.

Omvärlden väntar på Trumps reaktion

På den afrikanska kontinenten ökade kinesiska investeringar med 106 procent 2016, samtidigt som amerikanska och brittiska direktinvesteringar minskat. Det har gjort att Kina nu är den största investeraren i Afrika, något som både glädjer och oroar människor i fattiga nationer, rapporterar SVT.

Nu väntar förstås omvärlden på hur USA:s president Donald Trump ska reagera på Kinas expansionsplaner.

Under valrörelsen kallade han landet för ”valutamanipulatör”, men efter mötet med Xi Jinping i februari kallade Trump sin kinesiske motpart för ”en fantastisk kille”. Efteråt kom det fram att de två länderna slutit ett antal överenskommelser inom handelsområdet.

Handelsministern Wilbur Ross blev lyrisk och sa att relationerna mellan USA och Kina ”når nya höjder, särskilt vad gäller handel”, medan experter snarare pekade på att relationerna mellan länderna nu var något så när återställda efter Trumps tidigare negativa utspel mot Kina.

Vita huset-rådgivaren Matt Pottinger ska ha sagt inför ”Ett bälte, en väg”-mötet att USA välkomnar Kinas initiativ att binda ihop infrastrukturen i världen.

”Nu när Trumpregeringen blir allt mer isolerad borde Washington, istället för att dra sig tillbaka, uppmuntra Kinas ansträngningar och hitta ett sätt att samarbeta”, skriver Kevin P Gallagher, professor i global utvecklingspolitik på Boston University i en kommentar.