Nu går startskottet för primärvalskampen
Tina Magnergård Bjers/TT
Uppdaterad 2020-02-04 | Publicerad 2020-01-31
En erfaren tuffing, en vänsterpolitiker eller kanske en stormrik affärsman?
Nu drar primärsvalsprocessen som syftar till att vaska fram Demokraternas presidentkandidat i gång. Segraren får möta Donald Trump i USA:s presidentval i november.
Traditionellt är den lilla delstaten Iowa i mellanvästern först ut med sitt nomineringsmöte, det äger rum på måndag. Veckan efter, den 11 februari, håller New Hampshire på östkusten det första primärvalet. Segrarna i de båda delstaterna brukar få stor uppmärksamhet, vilket kan ge vind i seglen och stora ekonomiska bidrag till den fortsatta kampanjen.
– Iowa och New Hampshire ger en första fingervisning om hur riktiga väljare faktiskt uppfattar kandidaterna. Efter månader med tal och debatter blir det plötsligt på riktigt, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.
Spännande läge
Vanligtvis brukar både Demokraterna och Republikanerna i varje delstat hålla antingen primärval eller nomineringsmöten (en variant där man möts inom partiet och enas om vilken aspirant man står bakom), men i år finns ingen allvarlig utmanare till Donald Trump. Fokus ligger därför på Demokraterna. Läget är spännande, eftersom ingen riktigt tydlig favorit utkristalliserat sig i det breda startfältet.
– Jag räknar inte ut någon i dagsläget. Flera kan komma att överraska, påpekar Galdieri.
I topp i de nationella opinionsmätningarna ligger den förre vicepresidenten Joe Biden, som ofta beskrivs som en mittenorienterad, erfaren och tuff politiker. Men Biden, som också är välkänd för sina verbala grodor, ligger efter i just Iowa och New Hampshire. Där har i stället Vermontsenatorn Bernie Sanders, som kallar sig demokratisk socialist, seglat upp i ledning. Bedömare tvivlar dock på att en med amerikanska mått så utpräglad vänsterpolitiker har en chans att besegra Trump.
– Jag är skeptiskt till att det är ett vinnarrecept, det har aldrig prövats tidigare. Och många är tveksamma till om Sanders klarar av att vinna viktiga vågmästardelstater som Florida och Michigan, säger Galdieri.
"Ansiktet är budskapet"
Efter presidentvalet 2016, då Hillary Clinton förlorade mot Donald Trump, har Demokraterna ägnat sig åt självrannsakan. I denna process har såväl mångfald som föryngring bland partiets toppföreträdare efterfrågats. Det är därför anmärkningsvärt att de ledande aspiranterna är vita och en bra bit över svensk pensionsålder: Biden är 77 år, Sanders är 78 och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren är 70 år. Det stora undantaget är den tidigare South Bendborgmästaren Pete Buttigieg som i dagarna fyllde 38 år.
– Mitt ansikte är mitt budskap. . . vi behöver generationsskifte, sade Buttigieg i fjol till tv-kanalen MSNBC.
Krigsveteranen Buttigieg, som ses som politiskt mittenorienterad och som är gift med en man, brukar ofta fråga sina anhängare hur de vill att världen ska se ut på 2050-talet. Då är han nämligen i samma ålder som president Trump är nu, 73 år.
En annan aspirant som lurar i vassen, och som är äldre än Trump, är den 77-årige förmögne affärsmannen och tidigare New Yorkborgmästaren Mike Bloomberg. Bloomberg har dock meddelat att han skippar de tidiga primärvalen och kliver in på arenan senare.
Naturkraften Trump
Den stora frågan är om någon av demokraterna har det som krävs för att stå emot den politiska naturkraft som är Donald Trump, inklusive hans klirrande kampanjkassa. Partiets kandidat måste vara entusiasmerande och sympatisk – men också kunna ge Trump, som är känd för sina vassa förolämpningar, svar på tal.
Trump har redan ett övertag eftersom USA:s ekonomi är god och det är mer vanligt att en sittande president vinner än förlorar omval. Lägg därtill att presidenten har mycket lojala anhängare. Andelen landsmän som anser att Trump gör ett bra jobb har legat stadigt på över 40 procent de senaste två åren och är nu uppe på 45,5 procent – trots den pågående riksrättsprocessen. Det är jämförbart med Barack Obamas och George H W Bushs opinionsstöd vid samma tid i presidentskapet.
Klart efter supertisdagen?
Efter Iowa och New Hampshire väntar nomineringsmöten i Nevada i väst och primärval i South Carolina, den första sydstaten. Sedan, den 3 mars, smäller det. Då infaller en av de största så kallade supertisdagarna i modern tid då invånare i 14 delstater, inklusive folkrika Kalifornien och Texas, går till valurnorna.
Därefter torde det stå klart vem som blir presidentkandidaten – om det inte blir en utdragen toppstrid som den mellan Hillary Clinton och Barack Obama 2008, som pågick fram till den 7 juni.
PODD Så fungerar det amerikanska primärvalet
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Wolfgang Hansson om hur det amerikanska primärvalet fungerar – och om vem som egentligen är favorit.