Familj frivilligt inlåsta i Sydkorea: ”Väldigt smidigt”

Publicerad 2020-07-31

Längtan efter flytten till Sydkorea hade familjen Gate från Stockholm burit med sig i flera år.

En pågående pandemi tilläts inte grusa planerna.

– Vi kan ju lika gärna vara här och ha det tråkigt som i Sverige, säger mamma Emma från karantänen i Seoul.

– Visst är det lite krishantering, man följer ett schema, ritar, övar koreanska och spelar kort. Nu har man anpassat sig så mycket att man nästan blir lite rädd över att öppna dörren och gå ut, säger Emma Gate och skrattar.

De har precis avslutat en av hållpunkterna på dagsschemat, sju minuter Youtube-träning för hela familjen, när de samlas i soffan. Mamma Emma, pappa Simon och barnen Mika, 13, och Coco, 9 år.

Här, i en 85 kvadratmeter stor lägenhet i stadsdelen Itaewon, har de tillbringat de senaste tio dagarna tillsammans. Och än dröjer det någon vecka innan de får lämna den obligatoriska karantänen för inresande till landet och ge sig ut på gatorna i mångmiljonstaden.

Emma Gate med döttrarna Mika och Coco i Seoul.

Att de skulle flytta hit under minst ett år har diskuterats länge. Emma och Simon från Stockholm, som båda är adopterade sydkoreaner, säger att de velat lära känna kulturen bättre – och det räcker inte med några veckors resa för att bli ett med landet, menar Simon.

Men att det skulle ske mitt under dundrande pandemi, tja, det var väl inte helt planerat.

– Klart vi var lite oroliga, framförallt hur det skulle bli med barnen. Vi pratade med folk som bodde här och de beskrev att livet pågick ungefär som i Sverige. Så vi tänkte att vi kunde lika gärna vara här och ha tråkigt som hemma, säger Emma.

”Gått fruktansvärt fort”

Att båda jobbar på distans, med fotografi, design och media, spelade också pandemin oväntat bra i händerna.

– Nu jobbar ju alla på distans, konstaterar Simon.

Obligatoriska tester krävs för att få komma in i landet.

Familjen var nere i Seoul en sväng redan i februari, med siktet inställt på en permanent flytt. Sedan brakade corona loss och familjen flög tillbaka.

– Vi kom hem med svansen mellan benen lite. Sverige var helt oberört av corona då. Men det tog bara någon vecka från att vi kom hem till att Sverige gick om Sydkorea i både antal fall och döda, och sedan dess har Sydkorea legat kvar på den nivån medan det dragit i väg i Sverige, säger Simon.

Tillvaron i karantänen har än så länge fungerat smärtfritt, även om tristessen gnager lite.

– Först var det spännande, sen blev det lite tråkigt. Men det har gått fort ändå, säger nioåriga Coco som bland annat får tiden att gå genom videosamtal med kompisar.

Familjen får inte lämna sin bostad, men har turligt nog en tillhörande uteplats.

– Vi småjoggar och leker utomhus, själv har jag byggt om hela trädgården under pågående monsunregn, säger Simon och skrattar.

Färdiglagad mat levereras hem via appar.

– Så har vi en granne som köper med mat från en marknad intill. Det är väldigt smidigt alltihop, säger Emma.

En något oväntad ingrediens är de obligatoriska och ständigt surrande apparna som familjemedlemmarna måste använda. Så fort smitta konstaterats någonstans i Seoul surrar det till av varningsmeddelanden i telefonen.

Måste flytta mobilerna – enligt staten

Och så måste de flytta på telefonerna med jämna mellanrum – annars kan myndigheter misstänka att de lämnat ifrån sig telefonerna och även lämnat själva karantänen.

Men om fem-sex dagar är det dags att göra just det. Lämna lägenheten och påbörja vardagslivet som vilken sydkorean som helst.

Mamma Emma säger att hon ser fram emot att gå i de underjordiska gångar som finns runt om i hela Seoul. Mika, 13, längtar mest efter att få gå på restaurang, och shoppa. Simon vill ut i värmen säger han.

– Det har ju varit en lite konstig start såklart, att höra ljuden från partygatorna intill medan vi suttit inlåsta här med AC:n.