Migrationsverket

Riksrevisionen: Bosättningslagen fungerar väl

Av: 

TT

Riksrevisionen har granskat bosättningslagen och anser att den har fungerat väl. Arkivbild.
Riksrevisionen har granskat bosättningslagen och anser att den har fungerat väl. Arkivbild.

NYHETER

Bosättningslagen bidrar till en jämnare fördelning av nyanlända i landets kommuner, visar en granskning av Riksrevisionen.

Effekterna av ”social dumpning” mellan kommuner har däremot inte undersökts.

Enligt bosättningslagen, som infördes 2016, är kommunerna skyldiga att ta emot och ordna bostad till nyanlända efter anvisning från Migrationsverket, något som tidigare var frivilligt för kommunerna.

Riksrevisionen konstaterar nu i en rapport att lagen i huvudsak fungerar väl. Granskningen visar bland annat att den genomsnittliga väntetiden, från beviljat uppehållstillstånd till dess att personen mottagits i en kommun, har minskat med 32 dagar – motsvarande 21 procent.

Mottagandet har också fördelats jämnare i relation till kommunernas befolkningsstorlek, andel arbetslösa och mottagande av asylsökande, enligt granskningen som bland annat bygger på statistik från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

– Vår bedömning av att lagen fungerar väl baseras både på våra resultat om att mottagandet blivit jämnare fördelat mellan kommuner utifrån de tre nämnda dimensionerna, men också att vi ser att lagen bidragit till att nyanlända snabbare tas emot i kommuner och att det inneburit att nyanländas etablering på arbetsmarknaden blivit bättre, säger Frida Karlsson, projektledare för granskningen.

De nyanlända hade i genomsnitt högre inkomster och högre grad av sysselsättning tre år efter mottagandet, enligt rapporten.

”Utgått från lagen”

En omdebatterad fråga i samband med mottagandet av nyanlända är den om ”social dumpning”, det vill säga att människor i social utsatthet eller med stora stödbehov har uppmanats att flytta till en annan kommun. Inte sällan är det storstadskommuner som skickar vidare invånare till glesbygdskommuner, med redan hög arbetslöshet och låga skatteintäkter.

I fjol kom en kartläggning från Statskontoret som visar att många kommuner har tagit emot socialt utsatta personer som påverkats att flytta från sina tidigare hemkommuner.

Riksrevisionen har dock inte tittat närmare på aspekten kring social dumpning i sin granskning. Dels med hänvisning till att frågan täckts i Statskontorets rapport, och dels eftersom det saknas tillförlitlig statistik om varför nyanlända flyttar till andra kommuner.

– Vi har utgått från intentionen med lagen om att det ska bli jämnare fördelat utifrån kommunernas befolkningsstorlek, arbetslöshet och asylmottagande. Sedan har vi tittat på sambandet mellan en kommuns anvisningsmottagande per tusen invånare och exempelvis kommunens arbetslöshet före och efter lagen, säger Frida Karlsson.

Dom fastslår ansvar

Kommunernas tolkning av bosättningslagen och hur länge kommunens skyldighet gäller kan vara en bidragande faktor till social dumpning, men Riksrevisionen har inga uppgifter om hur omfattande fenomenet är.

– Vad som gäller rättsligt i frågan har tidigare inte varit klarlagt, men vi noterar att det kom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i somras som bland annat fastslår att anvisningskommunen behåller ansvaret för den nyanlända så länge behovet av boende finns och ingen annan kommun tagit över ansvaret.

Riksrevisionen lyfter i rapporten också fram att det finns förbättringsområden och Migrationsverket rekommenderas exempelvis att systematiskt samla in uppgifter om de nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund för att vid behov kunna anvisa nyanlända till kommuner som efterfrågar deras kompetens.

ANNONS

Kids deal - 25% rabatt på barnkläder & skor från Ellos kollektioner!

Extern länk från Ellos

Till REAN!

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Migrationsverket