FHM: Ungas vanor under pandemin ett orosmoln

Av: 

TT

Publicerad:
Fart och fläng, åtminstone på bilden. Men under pandemin har stillasittandet bland unga i Sverige ökat, något som oroar Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Robin Haldert/TT
Fart och fläng, åtminstone på bilden. Men under pandemin har stillasittandet bland unga i Sverige ökat, något som oroar Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.

NYHETER

Hur ser det ut med folkhälsan i Sverige efter drygt ett år av pandemi? Vem har drabbats värst? Och minst?

Folkhälsomyndigheten ser vissa oroande tendenser framöver – särskilt bland yngre.

Vi har rört oss mindre och den psykiska hälsan har blivit lite sämre. Det är några av sakerna som Folkhälsomyndigheten ser i sin rapport om hur människors hälsa har påverkats av coronapandemin.

– Och om det håller i sig är det inte bra, säger Anna Månsdotter, enhetschef på myndigheten.

När det gäller den psykiska hälsan så verkar de flesta faktiskt må ungefär som förut – åtminstone i början av pandemin.

– Däremot ser vi i en ny datainsamling tendenser till en ökning av psykiska besvär under hösten, säger Anna Månsdotter.

Effekter tar tid

Grupper i samhället som på olika sätt redan innan pandemin befann sig i ett utsatt situation har drabbats hårt av virusets framfart.

– Vi hade väntat oss att grupper med olika hälsorisker redan innan pandemin skulle drabbas hårdare. Men det är ändå oroande att resultaten tydligt bekräftade detta.

Folkhälsomyndigheten har både tittat på forskning om pandemin som gjorts utomlands och analyserat data på hemmaplan. Enligt myndigheten finns det några aspekter som gör att vi inte ser dramatiska förändringar på befolkningsnivå – ännu.

– Det kan ta tid innan vi ser de fulla konsekvenserna på folkhälsan. Det har vi lärt oss från tidigare kriser. Till exempel har tidigare forskning visat att suicidtalen ökar ett eller ett par år efter en samhällskris – det är viktigt att ha med sig, säger Anna Månsdotter och tillägger:

– Sedan är det oroande att livsvillkoren och levnadsförhållanden mest påverkats negativt bland dem som redan före pandemin hade ökad risk för ohälsa. Livsvillkoren är helt avgörande för den fortsatta hälsan.

Ungas vanor förändrade

Ett annat orosmoln är pandemins konsekvenser för den yngre delen av befolkningen.

– Levnadsvanorna har förändrats mest bland unga men även unga vuxna. Där finns det både positiva och negativa saker. Det är negativa är att stillasittandet har ökat men även att matvanorna har försämrats. Eftersom de är unga är det alltid oroande om det håller i sig.

Något som står klart för myndigheten är att det behöver satsas mer på folkhälsan för att motverka risken för ökade skillnader i hälsa.

– Folkhälsan ska vara genomsnittligt god, men skillnaderna mellan grupper i befolkningen ska heller inte vara för stora, säger Anna Månsdotter.

– Tar vi inte hand om det i ett främjande perspektiv så kan också vården eller annan offentlig verksamhet drabbas av merkostnader.

Nytt fenomen

Slutsatser – om det ens kommer gå att dra några sådana – av hur pandemin påverkat hälsan i befolkningen är för tidigt att svara på. Det kommer ta tid, enligt Anna Månsdotter, och det riskerar att bli svårare ju längre tiden går att veta vad som är orsaken – pandemin eller något helt annat.

– Det är ett nytt fenomen där vi faktiskt inte har så mycket hjälp av historien. Vi behöver vara ödmjuka inför att pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan brett behöver analyseras och följas upp, säger hon.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN