Fler vill ha krav på munskydd på bussen
Unga mest positiva – äldre mer tveksamma
Publicerad 2020-08-13
Allt fler vill se krav på munskydd, visar en ny undersökning av Demoskop/Aftonbladet.
Fyra av tio vill se ett tvång i kollektivtrafiken.
– Det är intressant att yngre ställer större krav än äldre, säger Karin Nelsson, vd för Demoskop.
Opinionen börjar svänga när det gäller tvångsåtgärder i samband med coronautbrottet. Fler än tidigare är nu för ett krav på munskydd på offentliga platser och i kollektivtrafiken.
Två av tio vill införa tvång på allmänna platser och fyra av tio vill se det vid färd med kollektiva medel.
När Demoskop ställde samma fråga i maj ville tre av tio ha tvång i kollektivtrafiken.
Och det är framför allt yngre i åldrarna 16 till 34 år som önskar en skärpning av regelverket.
– Ja precis, det är intressant att notera. Mätningen visar att yngre ställer större krav. Vi har sett samma tendenser i tidigare undersökningar, säger Karin Nelsson.
Kan det ha att göra med att unga vistas mer ute och åker kollektivt?
– Ja, jag tror det. De rör på sig mer. Rent allmänt är det fler som åker kollektivt nu när vi börjar komma tillbaka efter semestrarna. Det ändrar våra beteendemönster, säger hon.
– Det har också funnits en diskussion den senaste tiden kring munskydd. Många har varit på semester i andra länder och sett mer konkret vad det innebär. Det kan påverka.
Fortfarande vill dock majoriteten av befolkningen ha frivilliga åtgärder, en linje som Folkhälsomyndigheten förespråkat sedan pandemins början.
Det finns dock ett undantag. Inom äldrevården anser 61 procent att munskydd ska vara obligatoriskt. Även i tidigare mätningar har svenska folket ansett att detta ska vara ett krav. I maj ställde sig 68 procent bakom ett tvång.
– Så det är en liten minskning i den här undersökningen, men det har nog med att göra att smittspridningen minskat och dödstalen har gått ner. Vi är över puckeln, säger Karin Nelson.
Finns det något annat i resultatet som överraskar dig?
– Ja, i förra mätningen såg man också en skillnad mellan könen. Män var mer för ett tvång än kvinnor. Nu är det mer jämt, säger Karin Nelsson.
Diskussionen om nyttan av munskydd har gått varm den senaste tiden.
Folkhälsomyndigheten har tonat ner nyttan ur smittskyddsperspektiv, medan andra forskare tagit strid för den motsatta ståndpunkten.
Jakob Löndahl är lektor i aerolsolteknologi vid Lunds universitet. Han anser att skydd kan fylla en funktion som komplement, men att det inte ersätter andra åtgärder.
– Det är inte den saliggörande metoden. Man måste fortfarande ha andra åtgärder på plats, som handtvätt och social distansering.
När är det bra?
– Det kan vara bra vid tillfällen då vi inte kan hålla distansen, som i kollektivtrafiken. Särskilt om man tillhör en riskgrupp.
– Det minskar antalet droppar som andas ut vid prat. Många kan ju uppenbarligen vara smittade utan att visa symtom. Då kan ansiktsmask skydda omgivningen, säger han.
Borde vi införa krav?
– Just nu när smittan minskar vet jag inte om vi ska lägga till fler åtgärder, säger han.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.