"Säkra" coronatester osäkrare än du tror
Johan Nilsson/TT
Publicerad 2020-06-01
Många hoppas på ett positivt svar på sitt antikroppstest. Men om du får ett sådant, hur stor är då risken att det är falskt? Betydligt större än vad du tror. Framför allt i Göteborg.
I förra veckan slog Werlabs upp portarna för testning av antikroppar mot coronaviruset i 14 svenska städer, varpå det åtminstone i Stockholm snabbt bildades långa köer av människor som ville veta.
På företagets hemsida beskrivs testet som "tillförlitligt" med en sensitivitet på 100 procent och en specificitet på 99,6 procent. Det innebär att om det finns antikroppar i blodet, så kommer testet att hitta dem. Om du saknar antikroppar, däremot, kommer testet i 0,4 procent av fallen att påstå att du ändå har antikroppar. Det låter ju bra. Men vad säger dessa siffror – egentligen?
För test som dessa bör man hålla ett extra öga på specificiteten, eftersom denna riskerar att få störst konsekvenser, både för dig själv och dina anhöriga. Det vill säga om du tror att du har antikroppar, och därmed också en immunitet, fast så inte är fallet.
Werlabs test är utvecklat av det amerikanska läkemedelsföretaget Abbot och har alltså en specificitet på 99,6 procent, vilket i sammanhanget är en bra siffra. Trots det är risken stor att du inte kan lita på ditt resultat, om du får ett positivt besked. Hur kommer det sig?
Onödiga risker
Den 20 maj presenterade Folkhälsomyndigheten en undersökning av drygt 1 100 svenskar i åldrarna 20 till 64 år från nio regioner, som visade att 6,7 procent av deltagarna hade antikroppar mot coronaviruset.
Exakt hur stor andel av befolkningen som har antikroppar mot coronaviruset vet vi inte. Men om vi antar att Folkhälsomyndighetens siffra gäller för hela landet och att 1 000 personer i åldern 20 till 64 år testar sig, så kommer 67 personer få ett positivt besked, eftersom testet har en sensitivitet på 100 procent och hittar "alla".
Så långt allt väl.
Men därutöver kommer även fyra personer att få besked om att de har antikroppar, trots att så inte är fallet. Det kanske låter som en låg siffra, men det innebär att en relativt stor andel av dem som testats positivt inte har några antikroppar alls, närmare bestämt 5 procent. Var tjugonde person av dem som kommer ut från Werlabs laboratorium med ett positivt besked i handen, har alltså fått fel svar. Den uppenbara faran är att dessa människor utsätter både sig själv och andra för onödiga risker.
Osäkrare i Göteborg
Förmågan hos ett test att avgöra om en person som får ett positivt provsvar verkligen är positiv – i det här fallet om vederbörande har antikroppar mot sars-cov-2 – kallas för positivt prediktivt värde, förkortat PPV, på statistiksvenska. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA har nyligen gått igenom PPV-värdena för en rad olika tester för antikroppar mot coronaviruset och drar slutsatsen att dessa värden ligger mellan 80 och 100 procent för elva av de tretton tester som ingick i analysen, om förekomsten av antikroppar i befolkningen är fem procent.
Detta värde hänger alltså samman med hur stor andel av befolkningen som blivit infekterade och utvecklat antikroppar. Ju högre andel, desto större positivt prediktivt värde. Om Folkhälsomyndighetens beräkning stämmer, så blir PPV för det aktuella testet knappt 95 för landet som helhet. Det vill säga: av 100 personer som testats positivt, har bara knappt 95 av dem antikroppar mot viruset.
Men smittspridningen i Sverige har varit mycket ojämn. I Stockholm, som drabbats hårdare än övriga landet, hade 7,3 procent av invånarna antikroppar mot viruset, enligt Folkhälsomyndigheten. Att jämföra med 4,2 procent i Skåne och 3,7 procent i Västra Götaland. I Stockholm blir PPV för Werlabs test således 95, medan motsvarande värde i Västra Götaland "bara" blir 90. Ett positivt svar i Stockholm är alltså något mindre osäkert, än ett liknande svar i Göteborg.
PODD Experten om förändringar i svenska coronastrategin
Om vad som skulle kunna förändras, med professorn Tove Fall.