Därför är Iowa en avgörande delstat
DES MOINES, IOWA. Det finns ett skäl till att de hoppfulla presidentkandidaterna i månader orkat resa kors och tvärs över ödsliga Iowa.
Att de brytt sig om att stå och tala inför små grupper av väljare.
För den som vill bli partiets presidentkandidat är det avgörande att vinna Iowa.
Den glesbefolkade delstaten i Mellanvästern har ett inflytande i amerikansk politik som går långt utanför dess storlek. Det är här bland majsåkrar, biffkor och breda motorvägar som amerikaner för första gången får en chans att säga vem de vill se som sitt partis presidentkandidat.
Eftersom Iowa är först så påverkar de också hur övriga delstater kommer att rösta. Sedan 1972 har det bara hänt en gång att en kandidat som inte kommit bland de första tre i Iowa lyckats få nomineringen. Det var John McCain 2008 som kom fyra. Det normala är att ettan eller tvåan till slut får nomineringen.
Väljarna i Iowa är inte många, bara omkring 300 000 brukar rösta i primärvalen, och de är inte särskilt representativa för USA. Nio av tio är vita.
Framför en mysig brasa i hotellfoajén träffar jag statsvetaren David Yepsen som i över 30 år följt valen i Iowa som politisk kommentator på tidningen Des Moines Register. Han anser att årets val är unikt.
– Utgången har aldrig varit så oberäknelig. Vi har aldrig haft ett fenomen som Trump. Han bryter mot alla regler men verkar lyckas ändå.
Yepsen menar att det beror på att amerikanerna är upprörda och arga för att de tycker landet är på väg åt fel håll. Därför är politisk erfarenhet och kompromissvilja ute i år.
– Se på Jeb Bush. Han borde ha varit självskriven men har blivit ett offer för att folk vill ha något annat än etablerade politiker. Det ligger även Hillary i fatet.
Oberäkneligheten dubbleras av att Iowas primärval skiljer sig från övriga delstaters. Det är ett så kallat caucus. Det innebär att människor samlas i en kyrka, skola eller gymnastiksal i sitt grannskap och gemensamt diskuterar vem de vill ha som sitt partis kandidat. Varje parti för sig.
– Eftersom folk pratar med varandra och försöker övertyga varandra om vem som är bäst är det vanligt att folk ändrar åsikt. Därför slår opinionsmätningarna ofta fel, säger Yepsen.
Alla trodde 2008 att Hillary Clinton skulle vinna stort på demokratiska sidan. Men när väljarna sagt sitt stod den då nästan okände Obama som klar segrare. Den segern lyfte honom och var avgörande för att han i slutändan lyckades sno åt sig nomineringen.
– Hade Obama inte vunnit i Iowa hade Clinton troligen fått nomineringen, menar Yepsen.
Nu kan den tidigare helt nederlagstippade Bernie Sanders upprepa den bedriften. Hans supportrar är mer engagerade än Hillarys och därmed också mer benägna att gå till nomineringsmötena.
På den republikanska sidan står det mellan tre kandidater: Donald Trump, Ted Cruz och Marco Rubio. Trump leder i mätningarna men ingen vet hur benägna hans väljare är att verkligen gå och rösta. Många av dem kommer från grupper som normalt röstskolkar.
Valdeltagandet blir helt avgörande för utgången.
Primärvalen i Iowa är speciella också för sin småskalighet. Kandidaterna besöker små orter med bara några hundra invånare. De håller möten på kaféer och bensinstationer inför små grupper där deltagarna får chans att ställa frågor och verkligen bilda sig en uppfattning om de olika kandidaterna.
Många inledde sitt kampanjande redan för ett år sedan och har kommit tillbaka vecka efter vecka för att bygga upp ett stöd. Ingen av de övriga delstaterna, möjligen undantaget New Hampshire som ligger tvåa i primärvalsschemat, får så många besök av kandidaterna.
Det är också därför som Iowa slår ner på andra delstaters försök att lägga sig först i valcykeln. Kandidaterna, mediacirkusen och valturismen drar in stora pengar till en delstat som annars betraktas som en ointressant ”fly-over state”.
USA:s främsta jordbruksstat
Yta: 144 700 kvadratkilometer.
Huvudstad: Des Moines.
Invånarantal: 3,1 miljoner.
Guvernör: Terry E Branstad (Republikanerna).
Motto: ”Our liberties we prize and our rights we will maintain.”
Politik: Jämnt fördelat mellan demokrater och republikaner. I senaste presidentvalet (2012) röstade drygt 46 procent på republikanerna och 52 procent på demokraterna.
Källa: Wikipedia