”Maten tar slut på en timme”

Matilda Andersson

Alireza Akhondi åkte till Belgrad för att hjälpa på plats

När Alireza Akhondi såg bilderna på döda barn, i samma ålder som hans egen son, bestämde han sig direkt.

– Jag kände att jag bara måste göra något, så jag åkte ner för att hjälpa, säger han till Aftonbladet.

helskärm

Det har gått fyra dagar sedan Alireza Akhondi lämnade hemmet i Danderyd och flög till Serbiens huvudstad Belgrad.

– Jag har en son på 19 månader och när jag såg bilderna på de stackars barnen så kände jag bara att hur kan man inte åka ner? Så jag åkte, säger han till Aftonbladet.

Sedan gick allt fort.

– Jag är i Belgrad just nu och hjälper till hos en ideell förening där alla är volontärer. Vi har ungefär 1 500 personer som kommer hit varje dag och vill ha mat.

Hittills i år har över 100 000 flyktingar tagit sig genom Serbien på väg vidare upp i Europa.

Handlar mat för 10 000 om dagen

Alireza berättar att han handlar mat för omkring 10 000 kronor, varje dag. Maten tar slut på en timme.

– Jag har samlat ihop 70 000 kronor med hjälp av vänner i Sverige. Men med tanke på att varje matinköp går på 10 000 så kommer inte pengarna att räcka länge.

Varje dag lägger han ut korta videoklipp på Facebook där han visar vad pengarna går till.

”Vad vi än gör räcker det inte”

Han beskriver situationen i Belgrad som akut. Människor bor i tillfälliga tält kring busstationen mitt i stan. Många sover direkt på gatan.

– Det är ungefär 500 meter från parken som organisationerna håller till, som på en liten bakgård. Där samlar vi in kläder och mat. Både från Belgradborna men också sådant som vi köper in.

Behovet av hjälp utifrån är stort.

– Lokalborna försöker hjälpa till men de är ett fattigt folk och den serbiska staten är bankrutt.

Flyktingarna som kommer är alla på väg vidare ut i Europa.

– Det kommer nya flyktingar hela tiden, det tar inte stopp. Vad vi än gör så räcker det inte. Och varken Röda Korset eller UNHCR syns till, vilket är väldigt stressande. För deras muskler och kompetens behövs. Men jag vet inte, jag tror att de kanske är vid gränsområdena.

”Enormt tacksamma”

Alireza planerar att stanna till på lördag. Men säger att han håller på att få panik för att lagren med mat och kläder är på väg att ta slut.

– Jag och alla volontärer här nere är enormt tacksamma över alla som skänkt pengar, säger han och fortsätter:

– Men jag önskar verkligen att jag hade mer pengar så att jag kunde köpa tält och ordna med bussar. Men våra pengar räcker inte till det.