Risk att metanläckorna påverkar havet

helskärm

De stora metanutsläppen efter Nord Stream-läckorna riskerar att påverka djurlivet i Östersjön. I vilken omfattning återstår dock att se.

Metanhalterna i vattnet runt läckorna på Nord Stream-ledningarna har uppmätts till 1 000 gånger högre än normalt. Det visar de provtagningar som forskningsfartyget Skagerak gjort under en fem dagar lång resa till området.

– Metan som kommer ut i havsvatten sprids antingen med strömmarna upp till ytan och avgår till atmosfären. Eller så blir det omhändertaget i havet av bakterier som använder det som energikälla, det kallas för metanoxidation, säger Katarina Abrahamsson, marin kemist och koordinator för expeditionen på Göteborgs universitet.

Om de metangasätande bakterierna växer till på bekostnad av andra planktonarter skulle det kunna påverka hela näringskedjan på sikt.

– Vi vet inte hur växt- och djurplankton påverkas av det här. Om det skulle bli en påverkan någon gång i framtiden så kan det till slut bli sämre kvalitet på föda till exempel för fisk, säger Katarina Abrahamsson.

Svar dröjer

Samtidigt betonar hon att man ännu inte vet säkert vilken påverkan läckorna kommer att få. Svaren dröjer tills forskningsresultaten har hunnit analyserats ordentligt, vilket kan ta månader.

TT: Skulle det kunna bli så att det inte blir någon påverkan alls?

– Man tror ju att det finns en risk att det blir påverkan, säger Katarina Abrahamsson.

Hur länge de förhöjda metanhalterna blir kvar i Östersjön beror på hur strömmarna går och när läckaget upphör. På fredagen var gasutsläppet i svensk ekonomisk zon oförändrat i storlek jämfört med de senaste dagarna, omkring 15 till 18 meter i diameter.

Spridningsmönstret från läckan var komplicerat, vilket gjorde att forskarna ombord på Skagerak hade svårt att följa det.

– När man tänker på ett utsläpp så kanske man ser framför sig en plym som går ut som man kan följa. Men när vi var där så var spridningsmönstret så komplicerat att det inte gick att följa, säger Katarina Abrahamsson.

Saknade danskt tillstånd

Ytterligare en faktor som komplicerade det hela var att expeditionen inte hann ansöka om tillstånd för att få göra mätningar i Danmarks ekonomiska zon. Man kunde därför endast undersöka läckorna och spridningen i den svenska ekonomiska zonen.

Forskarteamet hoppas därför på att få göra ytterligare en expedition senare i år för att få svar på fler frågor – och för att kunna göra mätningar även vid de danska läckorna.

– Vi skulle vilja ha en uppföljande expedition i december. Finns utsläppet kvar, hur långt har det spridits, har det blivit lägre halter? Vi vill kunna följa just det, säger Katarina Abrahamsson.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska genomföra undersökningar i området. På myndighetens initiativ ska Sveriges lantbruksuniversitet och SMHI inom kort samla in data och fiskprover under en expedition med forskningsfartyget R/V Svea.