Ukraina och Moldavien får ja som EU-kandidatländer
Publicerad 2022-06-23
EU-länderna säger ja till Ukraina och Moldavien som kandidatländer.
Det meddelades vid ett toppmöte i Bryssel på torsdagen.
– Ukrainas framtid finns inom EU, skriver Volodomyr Zelenskyj.
EU:s toppmöte ger Ukraina och Moldavien kandidatstatus för medlemskap, uppger rådsordförande Charles Michel på Twitter.
Beslutet fattades av EU:s stats- och regeringschefer vid dagens toppmöte i Bryssel.
På twitter skriver även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att "detta är en bra dag för Europa".
– Grattis till president Zelenskyj och premiärminister Gharibashvili. Era länder är en del av vår europeiska familj. Och dagens historiska beslut bekräftar det, skriver Ursula von der Leyen.
Prisar EU-ledarna
Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj i sin tur skriver på plattformen att han ”prisar” EU-ledarnas beslut att ge Ukraina kandidatstatus.
– Ukrainas framtid finns inom EU, skriver Volodomyr Zelenskyj.
Inför EU-toppmötet i Bryssel aviserade Sverige att man skulle ställa sig bakom båda ländernas kandidaturer – en omsvängning som Ann Linde motiverade med att Rysslands krig mot Ukraina.
Att sedan gå från kandidatland till fullvärdig medlem i EU kan dock ta tid.
– Det kan ta många, många år. För att man ska kunna komma med som medlem så måste man uppfylla krav på demokrati, ekonomiska principer, icke-korruption.
Ingen garanti
I praktiken innebär kandidatlandsstatusen att Ukraina och Moldavien, om de lever upp till vissa villkor, kan inleda en långdragen förhandlingsprocess med EU-medlemsländerna som eventuellt kan resultera i att de upptas som medlemmar.
För att länderna ska släppas in i unionen måste de på sikt kunna leva upp till de lagar och normer som har slagits fast av EU, vilket gäller såväl demokratiska och rättstatliga frågor som ländernas förmåga att anpassa sig till den europeiska ekonomin.
Turkiet har varit ett EU-kandidatland i 21 år, men om landet någonsin kommer att möta de krav som EU ställer är en i allra högsta grad öppen fråga.
Inget ja till Georgien
Inför toppmötet har det även lyfts röster som menat att Georgien borde beviljas kandidatlandstatus, men så blev det alltså inte den här gången.
– Det är viktigt att vi inte lämnar Georgien utanför. Georgien var det första landet som drabbades av Putins imperiedrömmar 2008. EU och Sverige var för svaga i reaktionen på det angreppet. Nu måste vi vara tydliga, sade Kerstin Lundgren, Centerpartiets ledamot i EU-nämnden Kerstin Lundgren, inför mötet.
”Vi säger ja till Ukraina”
Inför toppmötet rådde osäkerhet inför hur Ungerns premiärminister Viktor Orbán skulle ställa sig till Ukrainas och Moldaviens kandidaturer, eftersom han i många fall valt att gå på tvärs med de övriga EU-ledarna.
Men inför mötet gjorde han klart sin ståndpunkt i ett filmklipp på ungerska, uppger TT.
– Vi säger ja till Ukraina, slog Viktor Orbán fast.
I gengäld försenades mötet i och med att ett flertal EU-länder tryckte på för att också Bosnien och Hercegovina kandidatstatus skulle ges kandidatstatus.
Teresa Küchler är Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent. Hon beskriver det som ett symboliskt besked.
– På ett symboliskt plan är det här jättestort, för det som man egentligen säger är; vi öppnar dörren på vid gavel för Ukraina. Därmed stänger man dörren åt andra hållet, till Ryssland och visar att det här är den vägen som Ukraina vill gå. Symboliskt är det jättestort men praktiskt är det kanske inte jättestort, säger Teresa Küchler till Aftonbladet.
Kommer att ta tid
I och med att Ukraina och Moldavien nu har fått sin kandidatstatus kan de börja förhandla, förklarar Teresa Küchler.
– Turkiet fick kandidatstatus 1999, men det har inte rört sig ett skvatt där, de är längre ifrån EU i dag än vad de kanske någonsin har varit, säger Teresa Küchler.
Beskedet kan komma att väcka reaktioner från Ryssland
– Det har varit lite olika bud om det där, någon av Putins alla talesperson har sagt att vi kan komma med vedergällning på det här men utan att nämna vad det skulle vara. Både Putin och hans närmaste har i omgångar sagt att: vi kommer inte tveka att ta till kärnvapen. Det är krigshets från bägge håll, säger Teresa Küchler.
