Största hotet kommer inte från falska nyheter

”Falska nyheter” tillhör vår tids mest misshandlade begrepp – och oron för att påhittad information ska förstöra det svenska valet tycks vara överdriven.

Ny forskning visar att det blir viktigare att granska varför budskap sprids, snarare än vad som sprids.

Myndigheter och medier varnar för en kommande våg av ”falska nyheter” i valet och och planerar en rad motåtgärder. Medier går ihop för att faktagranska. I Frankrike och Tyskland har man gått ett steg längre och diskuterar lagstiftning som ska bekämpa falska nyheter.

Uppgifterna om den smutsiga amerikanska valrörelsen har uppenbarligen lett till viss panik, trots att falska nyheter verkar ha fått ganska liten effekt på det amerikanska valresultatet.

I förra veckan skrev Washington Post en artikel som återigen visade på det stora problemet med begreppet ”falska nyheter” – och diskussionen inför det svenska valet.

Enligt ny forskning byggde en stor del av den ryska desinformationen under USA-valet på etablerade amerikanska nyhetskällor. Inte falska, utan alltså sanna nyheter.

Ofta vantolkades slutsatserna i artiklarna, men framför allt verkar syftet vara att hamra in ett budskap – och försöka påverka debatten genom att få folk att diskutera vissa frågor. Bara vissa frågor.

Det här fenomenet syns även i Sverige. De krafter som försöker utmåla Sverige som ett land i förfall – ofta en allians mellan svenska och amerikanska högerextremister – bygger en hel del av sina argument på artiklar i Aftonbladet, SVT och Expressen. Varje nytt brott lyfts upp som ytterligare ett bevis på förfallet. Vad som är orsaken till det är underförstått eller uttalat: den (muslimska) invandringen.

Demokratin förutsätter en öppen debatt där många perspektiv lyfts fram, sa nyligen försvarsforskaren Robert Egnell till Aftonbladet.

– Men för mig är det viktigt att skilja på att föra fram ett välgrundat argument och genomföra påverkanskampanjer som syftar till att så split i ett samhälle, fortsatte han.

Det förekommer så klart rena påhitt i samhällsdebatten, men mot den här typen av propaganda hjälper ingen faktagranskning. Det intressanta blir alltså inte alltid vad som sprids, utan varför det sprids. Och av vem.

Hur ska vi granska det här på ett vettigt sätt? Det har i alla fall inte jag något bra svar på. Men det känns ganska bråttom att vi kommer fram till ett.

Läs också: Så riggas ett val by abgrafik - Infogram

Följ ämnen i artikeln