SD vill se köttgaranti i skola och äldreomsorg
Publicerad 2020-02-04
Barn och äldre ska enligt Sverigedemokraterna vara garanterade en viss mängd kött i de kommunala måltiderna.
Därför vill partiet nu att det införs en köttgaranti i Malmö.
– Vi menar att kött är en viktig del av den dagliga och allsidiga kosten, säger Magnus Olsson (SD), kommunalråd.
Det är i en motion till kommunfullmäktige som Sverigedemokraternas Magnus Olsson och Nima Gholam Ali Pour föreslår att fullmäktige utreder ett införande av en köttgaranti inom välfärden - vilken ska garanterna kötträtter inom kommunala verksamheter såsom förskolor, skolor, vård och omsorg.
– Vi menar att det blivit för mycket snedvridning med vegomat och vegonormer. Vi vill balansera upp det lite mer, så som det varit tidigare. Jag vet själv att när jag var yngre så hänvisade man alltid till kostcirkeln - att man ska äta lite av allt och ha en varierad kost, säger Magnus Olsson (SD), kommunalråd och gruppledare i kommunfullmäktige.
I motionen lyfter de fram att köttet blir ett privilegium för ekonomiskt resursstarka grupper om det inte erbjuds av kommunen. De menar även att problemet i dag inte är att det serveras för mycket kött, utan att det serveras för lite.
Serveras för lite kött
– Vi menar att kött är en viktig del av den dagliga och allsidiga kosten. Det räcker inte med soja, sojaprotein eller vegoprotein. Köttet har en annan fördel än den typen av maträtter, då det är mer mättande än vad den typen av lite lättare kost är. Det är också en poäng vi vill lyfta, säger Magnus Olsson.
SD vill med en köttgaranti säkerställa att alla som får sin mat genom den kommunala välfärden får en viss mängd kött. De menar även att det skulle förhindra att människor tvingas på den vegonorm som partiet menar att organisationer och partier står för.
När det gäller klimat- och hälsoaspekten med ett minskat köttätande menar Magnus Olsson att ”det stämmer självklart till viss del” men Malmös klimatarbete på andra områden gör att de inte behöver skämmas.
”Aldrig i konflikt”
– De som de facto ska äta maten är inte bara barn och ungdomar, utan det är framförallt äldre som vuxit upp i en helt annan tid med en annan typ av kost. Med stora, drastiska förändringar blir det en negativ matupplevelse för de här personerna och grupperna om man går för långt.
Anders Rubin (S) - kommunalråd med ansvar för hälsa, vård och omsorg - menar att de äldre genom exempelvis matråd är med och påverkar sina måltider. Där deras önskan är det som kommunen i första hand ser till att uppfylla.
– Det är den ordningen vi har på det. I första ser vi vad de äldre själva vill, därefter om det är bra ut ett näringsperspektiv. Om vi därutöver kan handla lite mer vegetariskt, lite mer ekologiskt och med lite mindre klimatpåverkan är det kalas. Det är en strävan vi har i verksamheten, men det är aldrig i konflikt med det andra, säger Anders Rubin.
Stor skillnad på skola och äldreomsorg
Inom äldreomsorgen menar han att köttets vara eller icke-vara inte är något problem, då äldre som i dag bor på boende eller har hemtjänst har en vana av att äta mer klimatvänligt och varierat än vad som är fallet i dag.
– Vi försöker inte fostra äldre att äta på ett visst sätt utifrån ett långsiktigt perspektiv, utan det viktiga är att de mår bra här och nu.
– Där är också en stor skillnad mot skolan och förskolan där vi vill få elever att äta på ett sätt som långsiktigt hållbart. De ska trots allt under hela sitt liv konsumera på ett sätt som är klimatmässigt och miljömässigt korrekt, så det är en annan frågeställning än i äldreomsorgen.
Kommunfullmäktige sammanträder härnäst på torsdag, men motionen finns inte med mötespunkterna tills dess.
