Svensk blir ny premiärminister i Somalia

Mattias Mächs/TT

Malin Johanson/TT

Publicerad 2020-09-18

Arbete för FN – och en masterexamen från KTH i Stockholm.

Det är några av punkterna på Somalias nye premiärministers cv. Stora utmaningar väntar den politiska nykomlingen – och svenska medborgaren – Mohamed Hussein Roble.

President Mohamed Abdullahi Mohamed, som står bakom utnämningen, har höga förväntningar på sin tilltänkte regeringschef. Han uppmanar honom att "omedelbart bilda en duglig regering som kan leda landet mot val och göra ordentliga ansträngningar för att befästa säkerhetsframsteg, återuppbygga de väpnade styrkorna, utveckla infrastrukturen och bygga ut grundläggande samhällsservice", enligt BBC.

Roble väntas senare att godkännas i en omröstning i parlamentet. Han ersätter då Hassan Ali Khaire, som avsattes i en misstroendeomröstning i juli.

Roble beskrivs som ett nytt namn i landets politik. Han har tidigare bland annat arbetat för FN-organet ILO (International Labour Organization).

Examen i Stockholm

Roble är också svensk medborgare. Han kom till Sverige 1992, i början av inbördeskriget i Somalia. Roble blev svensk medborgare knappt fem år senare, skriver DN.

År 2000 tog han en masterexamen i miljöteknik och hållbar infrastruktur på KTH i Stockholm. Sitt examensarbete skrev han inom grundvattenkemi, om vattenledningsverk i Kalmar, visar dokument över hans resultat som TT tagit del av.

Den tidigare premiärministern avsattes efter meningsskiljaktigheter med presidenten om huruvida valet, som är planerat till nästa år, skulle skjutas upp eller inte. Khaire insisterade på att det borde hållas på utsatt tid och avsättandet av honom kritiserades av EU.

”Utvecklingen i Somalias parlament innebär ett bakslag för Somalia och ett bakslag för EU:s förtroende för utvecklingen i Somalia”, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell då i ett uttalande.

I en överenskommelse mellan presidenten och regionala ledare har man presenterat en plan för kommande val, men löftet om ett val enligt principen en person, en röst uteblir. I stället kommer antalet delegater, representanter för klanerna, som får vara med och rösta fram ledamöter till parlamentet att utökas, skriver AFP.

Försiktiga framsteg

Somalia har inte haft något fritt och demokratiskt val sedan inbördeskriget utbröt 1991.

Samtidigt har landet gjort framsteg de senaste åren. Fredsbevarande styrkor från Afrikanska unionen har sedan 2017 hjälpt till att ta tillbaka kontrollen över stora delar av landet från väpnade extremister. Det har gett utrymme för ett skört bygge av statliga institutioner samtidigt som många unga somalier utomlands valt att återvända hem för att delta i uppbyggandet av landet.

Korruptionen är dock fortfarande djupt rotad och hotet starkt från extremistgruppen al-Shabaab, som regelbundet genomför attacker, ibland även i huvudstaden Mogadishu.